Den här generationens popstjärnor rappar. Och de är unga. Vare sig vi tittar på ett amerikanskt eller ett svenskt musikklimat (eller någon annanstans i världen för den delen). Majoriteten av de unga popstjärnorna som inte gör det har antingen snott sin stil från sin favorit-rappares Instagram eller kontaktat första bästa beatmaker till sin studiosession (du hittar knappt en hitlåt i dag utan trap-trummor). Detta vet alla redan, så jag ska omedelbart sluta skriva som om jag vore Jan Gradvall och i stället förklara varför vi trots detta behöver belysa den nya vågens talanger inom hiphop.

Den snabbast växande genren de senaste 20 åren har alltid varit en sport för de yngre. Men i takt med genren så har de stilbildande rapparna åldrats. Vissa har blivit spritt språngande galna, andra gör (fantastiska) skilsmässoalbum. Oavsett vad de gör för att fortsätta vara relevanta så har de en sak gemenast sedan länge – de har format en ny era av artister som har tagit med sig deras mod och totala brist på respekt gentemot genredefinitioner, etablissemang och samhällsstrukturer som de nu vill ta till nästa nivå. Detta är en hyperintressant utveckling av genren som sinkas varje gång en rappare väljer att springa andra aktörers ärenden genom att hoppa på ointressanta samarbeten, spelar säkra kort eller är arrogant gentemot den genre som byggt grunden för dagens popmusik.

Därför vill vi uppmärksamma några av framtidens namn inom hiphop. Det finns många men vi har valt ut fem namn (tekniskt sett sju) som som, på ett eller annat sätt, vågar gå sin egen väg. Och vi börjar med Sverige – här är några svenska rappare som du bör hålla koll på.

Nebay Meles

Den eviga talangen från Stockholm. Redan som sextonåring var han det stora framtidshoppet i ett numera sargat RMH-kollektiv, och trots att han sedan dess visat att han är en av Sveriges intressantaste artister både en och två gånger så är det glasklart att vi ännu är inne på introt. Hans hänsynslösa förhållningssätt till genrer är en annan anledning till att han fortfarande känns väldigt ung i sitt artisteri. Men är det något man kan säga så är det att Nebay Meles har ena foten stadigt i hiphop (såväl den gamla som den nya skolan), och den andra tillhör punken. Skrivandet för tankarna till såväl Thåström eller Ebba Grön som Erik Lundin eller Abidaz, och attityden likaså. Numera flödar kreativiteten genom kollektivet TRE60 (med artister och producenter som Khan-ji, Robin Nazari och Tusabe) och det enda vi egentligen vet är att huvudberättelsen om Nebay Meles ännu inte är skriven.

VH + Valon + Leon

Dessa tre rappare från södern är verkligen inte en grupp men deras flera gemensamma nämnare i kombination med bristen på släppt musik gör att jag väljer att bunta dem tillsammans. Samtliga är rappare från Skåne med kopplingar till Malmö New Wave (Guleed, Adam Aden) och Play66 (Ozzy) och samtliga misstänker jag kommer att resa sig ur kölvattnet av framgångarna hos tidigare nämnda. Valon kan du höra lägga två monsterverser på flerfaldigt Grammisnominerade Ett öga rött medan VH har en fängslande singel ute som Ozzy gästar på. Leon (vars artistnamn är oklart, om det ens blir något sådant) har inga släpp ute ännu men har via sociala medier visat upp en otrolig förmåga genom freestyles i diverse baksäten eller på Malmö New Waves HQ (d.v.s. bakom ICA:t på Möllevången). Om dessa rappare lyckas förvalta sin talang på ett lika bra sätt som någon av deras numera framgångsrika vänner (Ozzy och Valon är till exempel barndomsvänner) så är detta bara början på den nya vågen från Malmö.

Blacky

Debutsingeln No Face No Case som släpptes i oktober förra året (med nästintill en miljon spelningar på Spotify och över 640 000 visningar på den officiella musikvideo) antydde att vi kunde ha en ny favorit-rappare från Alby. Men det var den nya singeln Claude Makélélé som övertygade oss. I hyllningslåten till det gamla mittfältslåset från Frankrike så visar Blacky upp ett mångfacetterat flow, ett lika övertygande som humoristiskt språk och ett intressant öra för beats. Tonen för tankarna till UK Drill vilket får mig att fantisera, undra, hur Blackys råa energi skulle göra sig över ett grime-beat?

Jelassi

Två gästverser (DJ Blackmoose singel 20 Lax och Vinters remix av 10 år), en lekfull Youtube-video (Inte Konsti) senare och vi har redan allt vi behöver för en ny stjärna på den svenska hiphop-himlen. Nu inväntar vi bara på ett första ordentligt solosläpp och sen talar det mesta för att succén är ett faktum. Musiken som har släppts vittnar om en lekfull rappare vars fantastiska personlighet lyser igenom i var och varannan vers (samt på sociala medier, där Fatima Jelassi blir bombarderad av fans som vill ha mer musik). Med producenter som Nisj och Vinter i båten så kan vi nog inget annat än förvänta oss en stor hitpotential.

Conakry

Till skillnad från de tidigare nämnda artisterna som känns Lundasonen förhållandevis ”klar” som artist – med texter som tar sig in under huden och en visuell presentation som är på en hög nivå. Men trots detta så känns han också extremt långt ifrån klar (och är fortfarande väldigt ung). Det jobbas på ett debutalbum och med den ambitionsnivån som han verkar sätta upp inför varje släpp (titta bara på de musikvideor som släpptes under 2018) så är känslan att det kan öppna helt nya dörrar. Conakry har en berättarförmåga som gör att du som lyssnare dras in och kan relatera, en berättarförmåga som är sprungen ur hans bakgrund inom poesi. Det ska bli väldigt spännande att se hur han kan omvandla den till ett verk som den svenska rap-publiken ska ta till sig på allvar.