Live
A$AP Rocky
Hultsfredsfestivalen, 13/6-2013
Publicerad: 14 juni 2013 av Martin Kørra
Det har hänt mycket sedan A$AP Rocky besökte Sverige och Way Out West i somras. Han har släppt sitt debutalbum, Long.Live.A$AP, han har turnerat med giganter som Rihanna och har blivit ännu större, inte minst tack vare hittarna Wild for the Night och ensemble-låten Fuckin’ Problems. Mot den här bakgrunden är det kanske inte så konstigt att det är en försenad Rakim Mayers som kliver på scenen. Stjärnstatusen nästan kräver det. Synd, för när han äntligen kliver på – leendes med regnjacka på – har många redan hunnit gå.
Men det kvittar; när Wild for the Night går igång gör också publiken det. Bara det faktum att man får bevittna 24-åringen tycks räcka för många, men den oerhört homogena publiken rappar ändå glatt med. Inte bara på låtarna från debutplattan, utan också från den 2 år gamla mixtapen. Regnmisären som följt efter festivalbesökarna tycks försvinna med detsamma i det ögonblick som Rocky tar av sig sin regnjacka. Han ler. Och när hype-mannen piskar upp ett ”A$AP” i publikhavet ler han ännu bredare.
Med Long.Live.A$AP i ryggen finns det ingen egentlig brist på låtmaterial för Rocky att hämta från. Trots detta, eller kanske som en konsekvens av detta, lyckas hans setlist kännas oerhört stressad när bl.a. Purple Swag och Peso från Live.Love.A$AP är med. Låtvalen är komprimerade för att kunna rymma de största hitsen på den minimala speltiden. Från debutplattan är det egentligen bara de största hitsen som hinner spelas. Det ligger också en extra betoning i ordet ”hinner”. Tack vare förseningen räcker helt enkelt inte tiden till för Rakim. Så snart som han kommit upp på scenen har han klivit av den igen och intrycket är oerhört urvattnat och flyktigt. När ”we’ve got one more song for you” följs av Fuckin’ Problems känns det nästan som ett hån.
I den sekund A$AP Rocky kliver ner från scenen och publiken knuffas och trängs bara för att få vidröra hans ansikte känns det som en perfekt metafor för hela spelningen. Snyggt, men utan egentlig eftertanke.
Foto: Magnus Olsson