”Alla i bandet fullkomligt misshandlar sina instrument till döds.”
Publicerad: 3 juni 2011 av Jon Egerlid
…And You Will Know Us By The Trail Of Dead, Siesta!
Betyg: 8,5/10
Fem minuter innan …And You Will Know Us By The Trail Of Dead ska gå på Chili!-scenen på Siesta står det endast ett tiotal personer och väntar på det amerikanska alternativrockbandet. The Ark spelar sin avskedsturné på största scenen samtidigt, vilket förklarar publikens storlek. Den låga publiksiffran verkar dock inte besvära Trail of Dead det minsta. Med en bantad line-up, nu endast fyra medlemmar, kommer bandet upp på scen och bjuder på en makalös show.
Det exploderar direkt. Jamie Miller slår vilt på sina två golvpukor bakom trummorna, Jason Reece står idag inledande bakom en mick med gitarren i hand och Autry Fulbright II spelar koncentrerat på sin bas. Frontmannen Conrad Keelys mick är något låg, men det spelar ingen större roll i sammanhanget. För Trail Of Dead fokuserar idag på allt annat än sång.
Övergångarna mellan låtarna är som korta tvåminutersintervaller med konstant ös, vilket inte lämnar någon tid över åt mellansnack. Trail Of Dead bjuder utan avbrott på punkig alternativrock med vibbar från både kraut och post-rock, och alla i bandet fullkomligt misshandlar sina instrument till döds. Det är malande gitarrer från alla håll och kanter, och Keelys fingrar glider över hela halsen utan att lägga en felaktig ton, inte ens när han ligger ned på scengolvet. Harmonierna mellan hans och de andras instrument är slående perfekta, särskilt i de många crescendona där bandet med sin monotona och psykedeliska musik som mest närmar sig postrock-genren. Caterwaul är ett perfekt exempel på detta. Efter ett antal låtar byter Reece och Miller plats, och Miller visar sig vara lika aggressiv bakom en gitarr som bakom sina trummor. Will You Smile Again? är spelningens höjdpunkt, där Keely med sin skrikiga röst vrålar ut sin längtan. Upptrappningen innan crescendot är närmast paranoid, och när det förlöses exploderar hela bandet.
De tighta övergångarna ihop med den energifyllda intensiteten från alla bandmedlemmarna, trots den minimala publiken, visar att …And You Will Know Us By The Trail of Dead är otroligt underskattade. Bandet går av scenen till en försvinnande liten publikskaras skrik och klapp efter mera. Siesta! gjorde ett fenomenalt drag när de bokade den amerikanska kvartetten. Synd bara att festivalpubliken inte förstod det.