Live
Annika Norlin
Way Out West, 9/8 – 2014
Publicerad: 10 augusti 2014 av
Nike Rydberg
Det har tagit henne fyra på gränsen till fem album, men under den sista kvällen på årets Way Out West ger Annika Norlin äntligen en spelning baserad på hela sin diskografi. Nästan ett decennium har gått sedan debuten med Hello Saferide, som ett par år därpå kom att kompletteras med det svenskspråkiga projektet Säkert!. Med varje nytt släpp tycks hennes plats i den svenska popscenen blivit allt mer upphöjd och folklig på samma gång – något som visar sig i den stora, nästintill ogenomträngliga folkmassan som samlats i Linnéscenens tält.
Men Norlin är bra på att låtsas som om inget hänt: i linje med sin önskan att bygga en låg scen så man får se folk i ögonen har hon tagit upp personer från publiken på scen, placerade bakom henne och bandet. På backdropen projiceras hennes skickliga, utmärkande låttexter upp som om publiken inte redan var välbekanta med dem – ett onödigt blygsamt initiativ när samma starka, unisona allsång förmodligen skulle uppstå ändå.
Med ena foten i Hello Saferides smarta, lättsammare låtar och den andra i Säkert!s tyngre låtteman och stora gester läggs desto större vikt på den sistnämnda. Ur Hello Saferide-katalogen har mer andaktsfulla låtar som I Wonder Who Is Like This One och Arjeplog vaskats fram, samtidigt som publiken tycks glädjas minst lika mycket åt poplåtar som Long Lost Penpal och Anna. Från Säkert!-håll tillägnas den politiskt apatiska Riot ”alla som kämpar för att kvinnor ska ha bättre rättigheter”. Det brinnande allvaret kulminerar i bandets stora stegring inför Allt som är ditt-klimaxet ”de jävlarna ska skjutas” – samtidigt som man faktiskt får folk att dansa.
Under de lågmälda, akustiska momenten störs stämningen på ett oförlåtligt sätt av det inläckande ljudet från Mos Defs spelning, men i sin helhet skapar Annika Norlin en pop-oas med väl utvalda låtar från de år som gått. Och med två nya Hello Saferide-låtar i setlisten – varav den ena är den utmärkta I Was Jesus som släppts dagen innan – blickar vi framåt lika mycket som vi blickar tillbaka.