Årets hiphop-konsert?

The Roots, Pstereo

Betyg: 10/10

Redan på förhand ligger det i luften, det känns så där magiskt redan innan The Roots går på scenen. Sommaren som gått har hiphop-akterna gått på knock out och radat upp spelningar fyllda av energi, med fullsprakade shower oavsett vilken bokstavskombination eller vilken sida av Hudsonfloden man kommer ifrån, så även ikväll.  OFWGKTAs spelning på Roskilde är en klassiker, spelningen på Hultsfred var bra, men ändå inte i samma liga. Den hysteriska stämningen fanns bitvis, men inte hela vägen. Och sedan har vi Kanye West inför ett gigantiskt publikhav på Way Out West som radade upp ett medley av hits, där den stora snackisen blev auto tune.

Känslan när OFWGKTA droppar beatet på Roskilde och varenda beståndsdel vibrerar är oförglömlig. Men, känslan av att se hiphop från 90-talet klår det mesta, och denna gång är det signerat de bästa. Det är old-school på riktigt. The Roots är ett sant liveband, som fyller scenen med instrument av alla dess slag. Sådär som hiphop engång var, innan varenda hiphop-snubbe valde en dj som backup.

45 minuter in i spelningen, händer det, festivalens bästa stund är ett faktum – The Seed (2.0). Publiken är i extas, likt den där gången jag besökte en gudstjänst i Harlem för några år sedan, där Gospel-kören fick hela läktaren att jubla i kors. Jesus Christ säger jag bara. Maniskt.

Visserligen saknar jag Right On från fjolårets studioalbum, How I Got Over, som blir bandets tionde i ordningen om man bortser EP:n The Legendary från 1999. Men hellre att de skippar den, än flätar in en playback-låt en kväll som denna, där instrumenten står i fokus.

En resa genom nutid och dåtid, bjuder in covers på klassiker som Sweet Child Of Mine samt Curtis Mayfields gamla dänga Move On Up, allt insvept i sann The Roots-anda, med giftig rap och stort soulhjärta.

Vad man än tycker om Kanye Auto Tune West eller kritikerfavoriten OFWGKTA, så har man inte sett hiphop på riktigt förrän man sett The Roots. En av sommarens bästa stunder. Spelningen glimmar lika fint som guldkedjan runt halsen. Årets hiphop-konsert?

Foto: Magnus Olsson