Ben Howard får Berns att koka
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Ben Howard

Berns

Betyg: 9/10

Det känns som att det endast var veckor sedan jag stod med den brännande solen i ryggen framför Azalea-scenen på Way Out West då Ben Howard senast besökte Sverige. När jag inser att det har gått hela fyra månader och när jag förstår att jag faktiskt ska se honom igen är det kvällen-innan-julafton- känsla över det hela. I afton är platsen Berns, ett val som redan i förväg känns som ett vinnande kort. Det borde vara straffbart att inte befinna sig här ikväll.

Till en mullrande James Blake-liknande bas äntrar han scenen med sitt kompband på fyra. Fyra månginstrumentala musiker som fyller ut varenda lucka i ljudbilden. Till tonerna av Everything höjs en ofantlig mängd telefoner i luften. Det är en elektrisk stämning och det är inte en enda själ i den till bredden fyllda lokalen, som inte njuter. När han tar i för full hals och rysningar framkallas längs min ryggrad är det uppenbart att spelningen kommer att bli något att skriva hem om.

Burgh Island från EP:n med samma namn byggs upp sakta men säkert med hjälp av gästsångerskan Monica Heldal. Det är under denna låts tystare stunder som man kan urskilja publik längre bak som skrikpratar med varandra, vilket är lite utav en besvikelse, då fokus endast borde ligga på den leende, ödmjuke mannen på scenen. Under de tre sista låtarna är konserten vid sin klimax. The Wolves är fruktansvärt känslofull live och hela publiken sjunger om kärlek tillsammans med Ben. Trycket under Keep Your Head Up är massivt. Innan han lämnar scenen för första gången spelar han The Fear som inte lämnar en själ oberörd. Vid det här laget är publiken enad och kräver mer, vilket de får när han återigen kommer in och spelar Oats In The Water och avslutar med Promise. Plötsligt befinner jag mig i Slottsskogen igen, under den stekande sommarsolen utan ett minsta bekymmer. Allt känns bara så jävla lätt.

Ben Howard är fantastiskt duktig på gitarr och han har en underbar röst, men det han gör absolut bäst är att han lyckas förmedla känslor på ett sätt som verkligen berör. Det är det som gör att jag har fallit som en sten för honom. Att salongen är ett perfekt ställe för att njuta av den intima känslan som ligger över hans musik är ett faktum. I kväll är han en tillflykt från vintermörkret i vårt snötäckta land. Berns är för en afton ett Mekka för älskande par. Ett Mekka där verkligheten, under lite mer än nittio minuter, känns komfortabelt avlägsen.

Setlist.

Everything
Black Flies
Old Pine
Diamonds
Only Love
Burgh Island featuring Monica Heldal
Depth Over Distance
Esmerelda
The Wolves
Keep Your Head Up
The Fear

Encore.

Oats In The Water
Promise