Intervju

Chad Valley: ”Way Out West är den festival jag ser fram emot allra mest.”

Publicerad: 22 juli 2011 av Magnus Olsson

För några somrar sedan slog vågorna in mot strandkanten och lyckades bokstavera chillwave i strandkanten, och ännu har vågorna inte suddat ut den nya genren som suddar ut genrer. En genre som drevs upp av män i sin ensamhet, där de med sin laptop skapade 00-talets nya popvåg, fortsätter att fascinera och inspirera. Och om sanningen ska fram, har jag aldrig drömt så mycket om vykortsstränder och sommar, som till tonerna av Chad Valley.

Washed Out surfade rakt in i mitt hjärta för ett par år sedan, på Hultsfredsfestivalen stod Ernest Green och hans liveband för en av sommarens bästa spelningar, men årets favorit gömmer sig bakom Equatorial Ultravox.

– Jag förstår varför så många placerar mig i samma fack som Ernest, men jag personligen tror det egentligen handlar om att vi har blivit inspirerade av samma saker. Jag älskar popmusik, och det är även det jag försöker skriva, dessutom gillar jag teknik från 80-talet. Det har varit en mycket intressant tid som omfattar produktion och allt vad instrument heter. Mycket var nytt för mig, vilket leder till att det blir ganska intressant musik, skulle jag tro.

Somliga nämnde chillwave som en fluga, som försvinner av sig själv eller att vi tar död på den. Än har jag dock inte sett en enda flugsmälla. Och Chad Valley har gett den nytt liv, och spekulationerna om att en tsunami skulle krossa ensamma män och sina laptops är över. Chillwave är dock inte den enda vågen, det pratas vilt om som framtidens stora musikvågor; witch house och nightbus, men just nu är samtliga snarare ett begrepp för den inbitna popnörden, och ja det är hipsterfavoriter.

-Jag har faktiskt ingen aning varför dessa i princip uppstått samtidigt. Det är roligt att försöka förutspå vilken typ av musik vi kommer lyssna på om tio år, men det är verkligen omöjligt. Slutligen handlar det enbart om att någon gör musik som folk gillar. Och om folk gillar det så kommer de försöka återskapa det, och jag antar det är den enda analys man kan göra.

Musiken rör sig långt bortom radiovänligt skrammel som Mr. Svensson aldrig har hört, och kommer aldrig komma i kontakt med dessa internetfavoriter. Det är på nätet som de är som störst. Creddiga bloggare lyfter fram dem och hajpar dem, och jag är inte sen med att stämma in i körsången.

– I Storbritannien använder vi oss inte av ordet hipster, och vi har ingen likvärdig term heller, vilket är ganska talande.

Den andra EP:n för Chad Valley, Equatorial Ultravox, är ett av sommarens största fynd, personligen skulle jag vilja definiera det som sommarens soundtrack.

-Equatorial Ultravox är kombinationen av två ord som jag gillar skarpt, därav namnet. Jag spelade in det under vintern i mitt sovrum i en förort till Oxford. Det var kallt och blött, och jag tror det påverkade skivans sound en aning. Jag behövde fly verkligheten.

Chad Valley är ett praktexempel, precis som så många andra unga män har han i sin ensamhet, allra helst i sitt sovrum och givetvis i en förort producerat fantastisk pop med euforiska sommarslingor. Och den allra bästa slingan stavas troligtvis Now That I’m Real (How does it feel?).

– Jag brukar se mina låtar som ett sound, jag är inte intresserad av att berätta en story med hjälp av texter, det är faktiskt inte så jag jobbar. Jag fokuserar helt enkelt på sound och ljud, och jag skulle kunna prata i timmar om variationer i soundet, men inte lyckas med samma bedrift när det gäller texter.

Tro dock inte att Chad Valley är en one-hit-wonder enbart för att Now That I’m Real (How does it feel?) är på god väg att ta indiesfären med storm. Shell suite, så stavas ett annat mästerverk. Två ep:s har det blivit, men första skivan lär dröja lite.

– Just nu spelar jag in och skriver med mitt andra band Jonquil, så för tillfället är Chad Valley på semester vad gäller skrivandet. Det är nyttigt med pauser, jag måste åtminstone ta en paus då och då, så att jag är full av idéer när jag kommer tillbaka. Och tack för att du kallar Shell Suite för ett mästerverk, det är även en av mina favoriter.

För några veckor sedan mötte jag Jamie Woon som ständigt får leva med att jämföras med James Blake, ungefär samma förhållande råder mellan Chad Valley och Washed Out. Nattugglan Jamie Woon skapar popmagi under dygnets mörka timmar, hur jobbar du?

Jag är ganska lik, men det är otroligt störande. Kring midnatt flödar kreativiteten, och jag får vanligtvis ett infall att spela in sång. Nyligen slutade jag mitt jobb, så nu är jag musiker på heltid, och allt oftare är jag vaken om nätterna tills morgonen gryr.

Chad Valley har aldrig lirat i Sverige, men ryktes vägar har jag hört att han verkligen gillar Sverige, hur kommer det sig?

-Jag har ju aldrig varit i Sverige, men jag gillar mycket svensk musik: El Perro Del Mar, The Tough Alliance, Dungen, Studio, Jens Lekman, Robyn.. och dessa är några av mina absoluta favoriter.

Snart är det dock dags för Chad Valley att inta vårt avlånga land, och i sommar sker det på en klubb i Göteborg när han blir en del av Stay Out West.

– Jag vet väldigt lite om festivalen, men det ska bli otroligt spännande att få spela i en stad där så många av mina favorit musiker kommer ifrån.  Way Out West är den festival jag ser fram emot allra mest.

Vad kan vi då förvänta oss av dig?

-Något att dansa till. Förhoppningsvis kommer ni allihop gå på acid… det vore bra fint.

Slutligen, vilka band kommer du själv spana in?

-Mina vänner Twin Shadow och Totally Enormous Extinct Dinosaurs lirar så jag hoppas jag har möjlighet att hänga med dem en stund samt se deras spelningar.

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 264 [name] => Chad Valley [slug] => chad-valley [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 265 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 5 [filter] => raw ) [1] => WP_Term Object ( [term_id] => 155 [name] => Way Out West [slug] => way-out-west [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 156 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 482 [filter] => raw ) )