DAG 3 – sista dagen ut

I korta drag, så var det!

OSKAR LINNROS 4.0 / 5.0

Vilja Bli är troligen vårens bästa svenska platta. Nu får jag äntligen se Sundbybergssonen i verkligheten, och visst lever han upp till förväntningarna. Trots att regnet öser ned även denna dag är det 3 000 popsnören som samlats för att åskåda Oskar Linnros. Publiken växer efterhand då folk kommer in under det stora cirkustältet för att ta skydd. Oskar bjuder på fina popkarameller från det kritikerrosade debutalbumet. Han drämmer av Ack Sundbyberg. tidigt till publikens stora förtjusning då hela plattan är fylld av hits. Oskar jämför sin hemort med Arvika centrum, och passar även på att hylla och tacka Arvikafestivalen för att de gett honom chansen. Arvikafestivalen var tillsammans med Hultsfred de första som bokade Oskar, nu ser dock spelschemat rätt mastigt ut. Oskar är inte bara scensäker, coolt och snyggt klädd, hans mellansnack känns också helt rätt där och då. Artister med enbart en platta i bagaget har en tendens att bli lite tråkiga live, så är inte fallet idag. Till skillnad från många känns varje låt som nästa P3-hit. Höjdpunkterna är tempohöjarna Genom Eld och Från Och Med Du. Han passar även på att covra sig själv när han sätter sig vid pianot och omvandlar 17 år, vilken vi främst associerar till Veronica Maggio. 45 minuter är vad vi bjuds på, men det här är början på något stort.

SHOUT OUT LOUDS 2.0 / 5.0

Efter regn kommer solsken, och när Shout Out Louds kliver upp på stora scenen har regnmolnen passerat Arvika. Det svenska indiebandet med Adam Olenius i spetsen inleder med 1999, men idag känns de ganska oinspirerande. Det blir mer som en dag på jobbet än den där mysiga indiespelningen man hoppats på. Kanske är det den tidiga spelningstiden eller scenvalet som gör att den mysiga stämningen är som bortblåst, för idag känns det mest kallt och grått. Ljuspunkterna är Impossible och avslutande Tonight I have to leave it.

RADIO DEPT. 4.0 / 5.0

Sveriges bästa indieband ställer sig på Andromedascenen. Klockan är 20.00 och där i publiken står 1 500 poptöntar, helt kära i drömisk pop. Heaven’s on fire får popsjälarna att sakta gunga i takt, och jag ser hur delar av publiken blundar och drömmer sig bort samtidigt som de nynnar. Nya Clinging to a scheme har tagit hela blogosfären med storm, och kan snart räknas som ännu en klassisk skiva. Och visst lyfter Domestic Scene spelningen till nya höjder, men det är ändå gamlingarna I wanted you to feel the same och The worst taste in music som berör mig mest. Jag vet inte vad det är, men något får mig att vilja ha mer och mer. Det är tyvärr något vi inte får. 40 minuter är vad vi får.

TEDDYBEARS 4.5 / 5.0

Apollotältet är redo att lyfta även idag. Robyn, Maskinen och Familjen har redan gjort det, nu är det Teddybears tur. Vi är numera vana att Apollotältets kvällsspelningar blir fullsmockade och att trycket är enormt. Teddybears får precis som sina kollegor till den där festglada stämningen, och långt utanför Apollotältet dansar publiken till tre kostymklädda män i björnmaskar. Från början till slut är det som gäller och Teddybears spara inte på krutet när de blandar gamla hits med nya låtar från Devil’s Music. Det låtar mer elektronisk än på platta och det är det som gör att stämningen nästintill är omöjlig att stoppa. Pepes Bodega i all ära, men ikväll är det Apollotältet som bjuder upp till Sveriges svettigaste fest. Det är riktigt kul att Punkrcoker, blivit deras avslutningslåt, för den är ju ett ess.

BABYSHAMBLES 5.0 / 5.0

De kom. Babyshambles har varit en snackis hela året, eller sedan Arvika bokade dem. Det har länge ryktats att Babyshambles splittrats, men igårkväll stod de i alla fall på Vintergatan, Arvika. Pete mottager publikens jubel när han gör entré. Det är lite oväntat att Pete ser såpass bra ut, iklädd svart kosytm, röd sjal och den obligatoriska stråhatten om man råkar heta Doherty i efternamn. Han kunde lika gärna kommit upp sliten och smutsig som en ur publiken. Han tänder en cigg, eller är det en joint? Med Pete vet man aldrig, han kickar igång festen med Delivery sedan blir det en härlig blandning av låtar från Down in Albion och Shotter’s Nation. Killamgiro trappar upp stämningen, och klimaxet nås i avslutande Fuck Forever. Pete är ett geni, men samtidigt en idiot. Det kändes som han tagit sig lite i kragen, men när mellansnacket drar igång hör vi hur han mumlar fram några meningar, men det är underbart att höra den brittiska accenten. Vad vore Pete utan en skandal ? kanske ett band mer i mängden. Så givetvis får vi en smärre skandal när Pete ändå är på besök. Polisen vill nämligen blodtesta honom efter spelningen för narkotika misstanker, något som Pete helst undviker.

SIMIAN MOBILE DISCO 3.0 / 5.0

Det är första gången de lirar live på svensk mark, sedan tidigare har de gjort ett dj-set på Emmaboda. Den hårdjobbande duon, gör att basen vibrerar i hela kroppen och för fötterna att vilja dansa. Audacity of Huge är tung i sommarnatten, och för stunden känns det som att jag är inne på KoKo i London och härjar eller något annat hak i Camden.