Live
Experimentella ljudlandskap sänker sig över Pustervik
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65
Publicerad: 12 augusti 2012 av Jon Egerlid
Vondelpark
Way Out West
Betyg: 8/10
Efter att ha lämnat Slottsskogen för sista gången i år och med minsta möjliga marginal kastat mig på en spårvagn mot Järntorget, börjar visst tvivel dyka upp i bakhuvudet. Detta tvivel gäller Vondelpark. Ett av de band jag lyssnat på mest inför årets Way Out West. Frågan var om de verkligen kunde motsvara de förväntningar jag under några veckor byggt upp, genom att ha levt livet med deras två EP:s konstant snurrande i hörlurarna. Men Kraftwerks monstruösa 3D-show var bättre än jag någonsin kunnat tro på förhand. Skulle det verkligen vara värt att missa slutet på den för att hinna ta mig till Pustervik innan 00:00?
Mina tvivel dör ut i samma sekund som Vondelpark slår an sin första reverbfyllda gitarrtton i TV. Det slår mig hur otroligt perfekt bandets ambienta ljudlandskap passar som soundtrack till Londons dunkla nattklubbar. Göteborgs med för den delen. Pusterviks atmosfär blir under trions experimentella händer mystisk och spirituell, även om ett högljutt tjatter från stora delar av publiken irriterar trumhinnorna. Vondelpark är som personer lika introverta och lågmälda som musikaliskt, men mellansnacket är i alla fall tillräckligt befintligt för att kunna klassas som artigt. En gest som publiken med sitt sorl inte besvarar lika väl.
Det spelar dock ingen större roll i sammanhanget. Vondelparks musik sänker sig som en tät dimma över Pustervik. Den är som bäst när den inkorporerar beats, en taktfast komponent som ger den experimentella ljudbilden någon slags förankring. Som lugnande hjärtslag hos någon som svävar på gränsen mellan liv och död. Pulserande trummaskiner ihop med livetrummor är en suverän kombination, och influenser från den brittiska two-step-scenen hörs tydligt. Allt detta smälter samman nära perfektion i bandets absolut bästa låt, California Analog Dream, där Vondelpark både i ord och musik drömmer sig bort från ett regnigt Storbritannien och vandrar längs en sandstrand i San Diego i skymningen, med mjuka vågor skvalpandes mot fötterna. Det är med dessa visioner som Vondelpark lämnar oss, lika hastigt som de uppenbarade sig. Tankarna på Kraftwerk är sedan länge försvunna. Jag befinner mig på en sandstrand i San Diego.
Foto: Jon Egerlid