Funk, och flörtar med Ibiza

Lo-Fi-Fnk, Kafé Deluxe, Växjö

Betyg: 7/10

Den utlovade lågkvaliteten sitter för kvällen endast i bandets klädsel. Leo Drugges keps ser ut att vara hämtad från en vattenpöl vid en grusväg; August Helsings mönstrade skjorta existerar på gränsen mellan retro-trendig och enbart ful.

Precis som på årets The Last Summer så inleder man med Summerlude för att sedan gå över till titelspåret. Basens mördade egenskaper beror troligtvis på en kombination av ljudfel och storhetsvansinne i den trånga lokalen. Stämningen är trots detta avbrott allt annan än fokuserad på bandet.  Det små pratas och duon på scen ser antagligen lika många bakhuvuden som ansikten.

Snabbt avverkas låtarna från nämnda skiva med få avbrott för några äldre spår. Hela tiden med Leo Drugge bakom en Ipadliknande modul eller en bas vid hakan samt kepsen ironisk täckande ögonen. Hans totala motsats finns i bandkamraten som med yviga rörelser ställer sig på den upphöjda scenkanten och skriker. Med avbrott för några standardiserade mellansnack och ett något illa avvägt klädbyte så fortsätter flörten med Ibiza. Publikens uppmärksamhet dras samtidigt sakta men säkrare mot musiken på scen. Det som tidigare såg ut som ett ofrivilligt DJ-set börjar mer och mer falla in i mallen för en riktig klubbspelning. Definitionen av sommarplåga är svår Booms monotona intro och uppsluppna avlutning var i min värld just en sådan. Däremot inte sagt att den blev dålig för det och här gör den sig fint.  Tesen motsäger kylan utomhus och övervinner den.

Sleepless med sin obskyra saxofon är sist ut i denna uppsluppna och blygsamt kaotiska spelning där vi i alla fall fick vad vi var ute efter – funk.