Glasvegas, Folkets Park
30/5 2013

Siestafestivalen ställde in och kvar stod en hel lineup som plötsligt blivit utan spelningar, sista helgen i maj. Göteborg och Liseberg lade vantarna på NAS och Malmö roffade åt sig Glasvegas och Dada Life. Den senare spelar på Moriska paviljongen ikväll och de förstnämnda skottarna bjöd på gratisspelning i ett soligt folkets park igår.

Inte en sekund senare än 20:00 kliver Glasgow-bandet på folkets parks ganska dystra och slitna scen. Kommunen ger ett intryck av att vara stenhård när det gäller scentider och vid parkens huvudingång strömmar folk fortfarande in, för när det är gratiskonsert i Malmö, ja då kan man räkna med att det blir gott om folk. Det kvittar egentligen vem det är som spelar. Grillen, pizzakartongerna, picknickfiltarna och burkölen ska med och visst låter det mysigt, men särskilt rock ’n’ roll? Nej.

Glasvegas med James Allan vid rodret öppnar till min stora förvåning med den dramatiska hiten Flowers and Football Tops som annars brukar dyka upp mot slutet av spelningarna. Kanske är låtvalet gjort för att få igång parkpubliken som i försommarsolen intagit en väldigt stilla och tillbakalutande stämning. Bra tänkt i så fall, men effekten blir inte mycket större än att det blir aningen trängre längst framme vid scenen. Glasvegas dundrar på och svenska Jonna Löfgren styr maskineriet vid trummorna som jag önskar hade hörts mycket bättre. Står man inte längst framför ljudbåset är ljudet under all kritik och många gånger tystas både gitarren och trummorna ner av de små vindpustarna och när det väl hörs låter det som om man lyssnar genom ett par sprängda iPhone-lurar. Glad är jag dock för att Tivolit som annars brukar husera i bakgrunden är nedlagt för det hade varit dödsstöten denna torsdagskväll.

Men nog om ljudet och arrangemanget. Glasvegas, i vanlig ordning svartklädda med solglasögon, gör det bästa av situationen och får stundtals till det. Allans röst ekar vackert bort till de gamla veteranbilarna och publiken vaknar hastigt till när bandet kör en cover på den klassiska Åländska folkvisan Vem kan segla förutan vind? Allan sjunger första versen på svenska och övergår sedan i, med instrumentala explosioner till att sjunga på engelska. Kul och oväntad idé som dessutom blir publiksuccé. Annars är det mest hitsen som får publiken att applådera och när Glasvegas gått av scenen kan vi konstatera att det var en spelning, ungefär lika ljummen som sommarkvällen. Helt okej med andra ord, men skottarna blir lidande av tidpunkten och det förkastliga ljudet.

 

Foto: Filip Beijer