Hot Chip
Rock Werchter, 25/6 – 2015

Hot Chip har under 15 års tid haft siktet mot horisonten. De har aldrig stått stilla, utan alltid utvecklat sin dansvänliga syntpop mot något nytt. Why Make Sense? som landade tidigare i år är deras mest houseinfluerade skiva hittills, där gruppen inkorporerade djupa bastoner och sångsamplingar utan att tappa den soulfyllda känslan som löper som en röd tråd genom gruppens karriär.

På Rock Werchter i Belgien intar de en av tältscenerna framför flera tusen människor. Vi väljer att sitta på läktarna som finns längs väggarna i tältet. Sedan händer två saker. Innan de går på spelas en avskalad cover på den otroliga Beach Boys-låten ’Til I Die som beskrivits som ”Brian Wilsons sista mästerverk”. Det är ingen dålig stämningssättare. Sedan drar de igång Huarache Lights och med hjälp på traven av ett näst intill perfekt ljud inser vi ganska snart att sittplats inte är ett alternativ under denna konsert.

Det är ett ständigt dansgolv framför scenen. Men trots att deras senaste skiva var deras mest houseinspirerade hittills så spelar de bara två låtar från den. Istället spelar Hot Chip en konsert där de med precision plockar ut godbitarna från sin långa karriär och skulpterar om dem tills de är perfekt anpassade för ett hoppande publikhav. Och mycket hoppande blir det. Andningspauser är det inte tal om – de lyckas istället hålla igång en imponerande energi igenom hela konserten.

Trots det galna publikhavet under Over and Over och rysningarna som utdelas under Ready for the Floor är ändå den absoluta höjdpunkten de avslutande minuterna när gruppen gör sin egen tolkning av Dancing in the Dark. Under Springsteen-klassikern blir de helt plötsligt ett elvamannaband på scenen (där bland annat Caribou som spelar senare under kvällen deltar) och energinivån är helt plötsligt uppe i Arcade Fire-nivå. Den sitter som handen i handsken. Men det är att förvänta sig av det kanske mest kompetenta elektroniska bandet just nu. Hot Chip är bättre än någonsin.