Intervju

Hur man når tillståndet ”Death Grips” på Death Grips

Publicerad: 5 juli 2019 av David Winsnes

Mattias Palm, känd från konserten på Mosebacketerassen den 2 juni, utvecklar.

I natt klockan 02:00 spelar en av världens mest intensiva liveakter, den industriella hiphop-trion Death Grips, på Roskildes näst största scen. Bandet har en ovanligt dedikerad publik och tillsammans brukar de båda grupperna skapa ett kaos som är svårt att jämföra med något annat just nu. ”När Death Grips väl börjar så har man två val: att antingen låta sig själv släppa kontrollen eller försöka motstå det som händer”, konstaterade vår skribent efter deras klubbspelning på Way Out West 2017. När de nyligen återvände till Sverige, och den här gången Stockholm, för en dryg månad sedan var ingenting annorlunda. Några backar, alla andra flyger in i närmaste moshpit.

I havet av kroppar den här kvällen fanns Mattias Palm. Under konsertens gång gjorde han något som det har pratats om från olika håll i min umgängeskrets: han ska ha brutit armen under den vildsinta stämningen men försökt övertyga vakterna om att få komma in och tumla runt till musiken igen. ”Den såg ut att hänga på ett jävligt märkligt sätt”, konstaterar en vän till mig.

Mattias är för tillfället på tågluff med sin sambo och vänner i Italien. ”Jag fick operera handleden och sätta in två skruvar”, berättar han när vi når honom. ”Det fungerar sådär nu när det är ca 40 grader.”

Visst, det är jobbigt nu i efterhand. Men vi kände ändå att vi behövde prata med Mattias, definitionen av Death Grips-attributet noided, om händelsen – och om hur man får ut så mycket som möjligt  senare i natt.

Du bröt alltså armen på Death Grips i Stockholm. Hur gick det till?

– Jag skulle imitera Wu Minxias guldhopp i 3 meter par i Peking från 2008, men landade på näven.*

* Wu Minxia är en kinesisk simhoppare som vunnit åtta VM-guld och segrat fem gånger i OS-sammanhang. 2008 vann hon guld tillsammans med Guo Jingjing, vilket vittnar om Mattias höga ambitioner när han moshar. 10:10 in i den här videon kan man se facit på hur det var tänkt att se ut. Till skillnad från sporten simhopp existerar dock inte Death Grips konserter på vatten utan på fast mark, vilket kan ha skapat det problem som sedermera resulterade i ett benbrott.

Efter incidenten ska vakterna på spelningen ha fått hindra dig från att hoppa in i moshen med bruten arm. Stämmer det?

– Jag ville såklart se mer då jag förstod att det kan ta en tid innan jag ser dem igen, men vakterna gjorde nog helt rätt i att stoppa mig från att gå in igen.*

* Allt som står på sidor som 1177 indikerar att vakterna tog rätt beslut här.

Har du några tips på hur man når det här tillståndet som du måste ha befunnit dig i?

– Jag hade kollat på repriser av tv-serien Kvinnofängelset för att komma i rätt stämning.*

* Kvinnofängelset är en australiensisk tv-serie som gick på TV4 mellan 1994 och 2000. Den består av sammanlagt 692 avsnitt. Det finns fortfarande tid att se några av dessa innan nattens spelning via kanalens Play-tjänst.

Finns det några andra band du kan tänka dig att bryta armen till framöver?

– När jag var 14 bröt jag foten – vilket min mor förnekar – och den enda låten jag lyssnade på då var Limp Bizkits Rollin’. Så det skulle vara till dom då.*

* Härligt men vågat val. Rollin’ är en låt som inleds med textraden ”Move in, now move out / Hands up, now hands down”.

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 1116 [name] => Death Grips [slug] => death-grips [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 1117 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 16 [filter] => raw ) )