Ian Brown-dans och nytt material
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Familjen

Dans Dakar, Stockholm

Betyg: 6/10

Det var på Arvika 2008, i den tropiska hettan som våra hjärtan bultade i skånska färger och Johan T Karlsson ylade likt Värmlands landskapsdjur, vargen. Det snurrar i min skalle fick 6 000 personer att genomföra årets svettigaste träningspass. Sedan dess har han blandat och gett. Spelningen på Popaganda 2010 var allt annat än bra, och den skånska allsången existerade knappt.

Johan T Karlsson lyckades övervinna de mentalaspärrarna och fick ihop en respektabel uppföljare till den hyllade debuten. Det var jag visade sig bli den extra kryddan för Familjen. Nu är han här igen med sin Hässleholmstechno och svajiga sång på skånska. Det är på sitt tredje och därmed kommande album som han ska befästa sig som vår allas skåning.

Andreas Tillianders rattvridande till It began in Hässleholm är numera en svensk klassiker och givetvis kvällens intro. Men det hela börjar trevande, ljudet trasslar, volymen är för låg och Johan T Karlsson för hög(?). Publiken viskar flitigt om Hässleholmssonens beteende som är märkbart irriterad, nästintill uppgiven när det inledningsvis skiter sig och påtagligt berusad. Det är Ian Brown-dans och nytt material. Precis som det ska vara.

Johan T Karlsson varvar friskt mellan nya låtar och gamla klassiker. Bland det nya materialet är Vi va dom den självklara favoriten. En klassisk Familjen-låt, med flörtiga beats, enkel text och med otippat kör-intro. Såväl Sångerna handlar om oss och Väger ett andetag låter lovande, men det hela är svårt att bedöma av en liveproduktion för första gången, men det är passande nog, bra i livesammanhang. Precis som Huvudet I Sanden som sätter punkt för Familjens bravader.