Immanu El – In Passage

Immanu El, In Passage

Betyg: 8/10

Bästa Spår: Conquistador

Redan efter de första tonerna från det simpla men ack så vackra pianot infinner sig ett välbehag. Ett välbehag som accelererar och nästan tendenserar att bli aggressivt av postrockiga trummor. Intentionen är återkommande. Nyckeln är att jag som lyssnare ska få valsa varsamt längs en varm ström av vad som tycks vara en hyllning till de lågmälda, men denna illusion ska snart bekräftas genom en kontinuerlig påbyggnad av upprymdhet. Trots att jag sitter med denna mall i handen blir jag lika glad och förvånad varje gång.

Immanu El beskriver också sin musik som väl utarbetad pop med inslag från postrocken. Den här gången med inspiration från något som ligger gruppen varmt om hjärtat – det mytomspunna havet. Något som med facit i hand ligger helt i linje med vilka känslor In Passage faktiskt framkallar. För hela plattan är en enda resa, kantad av ljumma vindar, stunder som är oändliga men som ändå når en sista realism och avslutas med blicken högt upp bland molnen. Det kan låta överdramatiskt. Men på något sätt känns det ändå naturligt.

Det råder ingen tvekan om att det här är ett av landets just nu mest spännande projekt. Med en kommande världsturné och jämförelser med The Radio Dept kan det här bli en rolig höst för post-popparna. Låt oss också hoppas att dessa filmiska ögonblick fortsätter att förgylla även i fortsättningen.