Interpol
Uddevalla Solid Sound, 13/6 – 2015

Att Uddevalla Solid Sound skulle boka det numera nästan legendariska bandet Interpol var definitivt en högoddsare. När de kliver ut på den största scenen känns det nästan som att de själva är förvånade över att vara där – fastän konserten är en av dem med allra mest uppslutning under hela festivalen så måste publikantalet ändå kännas klent för ett band som lika gärna kan fylla arenor. Men när de river av Say Hello to the Angels så lägger sig alla sådana funderingar direkt – Interpol är tillräckligt rutinerade för att inte behöva förlita sig på en publik för att leverera.

Även om de senaste skivorna inte når samma höjd som de första albumen är topparna fortfarande höga – vilket gruppen drar nytta av när de spånat fram setlisten som består av förvånansvärt mycket material från de första skivorna. Det är nästan bara singlarna som letar sig fram från El Pintor. Kanske känner gruppen att det inte är någon idé att chansa, utan kör igenom ett best of-set för att kunna tillfredställa även de mest minst inlyssnade i publiken. Och visst, Evil och Slow Hands sitter som en smäck. Men oavsett hur låg lägstanivå Interpol besitter så lyfter aldrig spelningen. Gruppen drar av sina låtar och går sedan av. Det närmsta man kommer en personlighet är när Paul Banks ger ett leende i respons till olika låtönskningar. Det känns som en dag på jobbet för New York-gruppen.

Men att få iaktta deras arbetsdag är trots allt inte fy skam. Problemet är väl bara att Interpol är vana med att några tusen till iaktar den.