Jackpot för Vintage Trouble
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Vintage Trouble

Hultsfredsfestivalen

Betyg: 10/10

Att det Kalifornien-baserade soulrockbandet fick spela på Yellow Stage var inget annat än perfekt. Varför? Jo, för att scenen är en gammal dansbana. För det var precis det publiken fick göra. Dansa. Tältet var överfullt. Det var människor i alla åldrar på plats. När frontmannen och sångaren Ty Tailor äntrade scenen trodde jag på fullaste allvar att det var Bill Withers som hade återuppstått och startat ett band.

Iklädda kostymer gav bandet till en början ett stiligt gentlemanna-intryck. När Tailor sedan brast ut i ett sångsolo som hade fått vilken sångare som helst att falla på knä suddades det ut. Det var snuskigt, erotiskt och passionerat på alla sätt och vis. Jag har aldrig någonsin sett en man med så mycket sexappeal och scennärvaro. Människor dansade, det hoppades inte, utan det var riktig dans. Endast på grund av att frontmannen inte stod still en mikrosekund av spelningen, utan ständigt dansande likt Elvis. Det gick inte att bestämma vilken av låtarna som berörde mest under spelningen dock var Nobody Told Me utan tvekan något av det bästa jag har hört i konsertväg.

Det här var det ultimata scenvalet, jag är osäker på att det hade varit lika bra på en större scen, utan tak. Det här var meningen att det skulle avnjutas intimt. Om ni såg Charles Bradley på White Stage förra året vet ni vad jag pratar om. Det här var minst lika bra, utan att överdriva. Så bra att säkerhetsvakten, som avbröt French Films spelning på grund av att det puttades i publiken, stod och filmade med sin mobiltelefon. Vintage Troubles spelning gav mig åter hopp om att det inte krävs elektroniska influenser och instrument för att få människor att dansa. Jag stod med rysningar konstant i en timme. Så bra var det.

Foto: Filip Mijatovic