Dungen
Jon Hopkins
Way Out West, 11/8 – 2017
Publicerad: 12 augusti 2017 av
David Winsnes
Dungens övriga startfält får ursäkta, men Jon Hopkins är på förhand scenens självklara gudfader under de här dagarna. Efter en rad upplyftande sets från producenter med fler kompisar på scen än utgivningar i bagaget har turen kommit till en förlägen 37-åring som exploderat de senaste fem åren. Hopkins har dykt upp lite överallt den senaste tiden, säkert ofta utan att du själv vet om det, och är framför allt mångsidig som få: han har tonsatt den skotska landsbygden med folkartisten King Creosote, skrivit filmsoundtrack, anlitats att jobbat med Coldplay och Brian Eno, och haft spännande remix- och omstöpningssamarbeten med artister som Purity Ring och Moderat. Då är inte ens hans studioalbum nämnda – varav det senaste, techhousewobblande Immunity från 2013, gav honom en välförtjänt Mercury Prize-nominering.
Hopkins attraktionskraft ligger i dynamiken mellan det ambienta (the Guardian har kallat honom för just the next Brian Eno) och det råa, primitiva vrål han kan bygga på nolltid. Det förstnämnda visar sig i detaljrikedomen, hemmasamplade ljudeffekter och naturliga läten – en musikalisk förlängning av hans personliga intresse för transcendental meditation. Det senare är det som naturligtvis står i centrum under DJ-seten han för tillfället ger, efter att ha tagit paus från livespelningarna och inlett arbetet på ett nytt alster som väntas släppas i höst.
-
En solig eftermiddag i områdets lummigaste del är underbart utifrån livsnjutarperspektivet men knappast en favorittid för en artist vars sönderfallande beats passar lika bra på en konstutställning som ett nattrejv i en tunnel. Det kommer med andra ord dyka upp mer passande tillfällen att uppleva Jon Hopkins fulla potential, men hans melodiska technoinriktning drar ner jubel gång efter annan och folkmassan växer sig snabbt markant större. När han under andra delen av de 90 minuterna styr in på Four Tets nysläppta singel Planet och strax därefter dundrar in i densammes remix av Jamie xxs Seesaw blommar hela skogen ut i dans. Till sist mullrar brittens klaustrofobiska mästerverk igång. Open Eye Signal får Dungen-scenen, med sin nya 360-graderskonstruktion, att framstå som en intim sidoscen på technofestivalerna Dimensions eller Dekmantel.
Jon Hopkins leenden smittar av sig och alla ser nöjda ut över att få inleda Way Out Wests andra dag just här. Fint så.
-
