Festival
Jonathan tänder aldrig Liljeholmsljusen
Publicerad: 28 augusti 2010 av Magnus Olsson
Jonathan Johansson
Stora scenen, Popaganda
Betyg: 4 / 10
Jonathan Johansson förtrollade en hel värld med sitt framträdande på P3-Guld, lika magiskt blir inte den sköra skånska P3-popen på ett solig stor scen. Flaxande likt en nedknarkad Thåström i sitt bästa slag är vad inledningen bjuder på. Låtmaterialet är tunt. En Hand I himlen rymmer inte många guldkorn, vilket märks alltmer när skånepågen ska förvalta en timme på scenen. Jonathan Johansson gör det dock skickligt, genom att blanda sina få triumfkort med det mindre kända låtmaterialet.
Innan vi faller piggar upp den något stela inledningen, men fortfarande står stuprörsjeansen och de randiga t-shirtarna som Liljeholmsljus. Ljusen tänds dock i låtar som En Hand i Himlen och Aldrig Ensam, men lågan är alltför svag, så känslan är att någon blåser ut ljusglimtarna innan det börjar brinna på allvar.
Hela liveupplevelsen blir som en berg- och dalbana, och beviset på att en platta i bagaget är tunt för en artist som ska axla stora scenens kostym. Inramningen på den mindre scenen hade passat betydligt bättre, nu blir det en oversizekostym, istället för skräddarsytt.
Text och foto: Magnus Olsson