King Gizzard & the Lizard Wizard
Paper Mâché Dream Balloon

Trots en imponerande lång lista av album bakom sig har King Gizzard & the Lizard Wizard lyckats behålla sitt solida sound utan att något av albumen känns utdrygat, och Paper Mâché Dream Balloon är inget undantag.

I ett uttalande kring den nya skivan säger frontmannen Stu Mackenzie att fansen ska kunna förvänta sig det oväntade från varje album, och visst gör man det. Det australienska sjumannabandets ljudbild har gått från distad psykedeliadröm till trippig apati och detta under fem ynka år. I arbetet med Paper Mâché Dream Balloon har gruppen tagit ytterligare en vändning och albumet spelades in enbart med akustiska instrument. Det är inte svårt att se hur albumet hade kunnat bli en flopp då flöjt, munspel och klarinett inte låter särskilt attraktivt på pappret, men i praktiken fungerar det faktiskt.

För även om det är ett strikt tema i albumet behåller varje låt sin egen känsla samtidigt som de naturligt passar in i skivans stämning. Varken sångerna eller melodierna känns framtvingade utan resultatet är snarare ett mysigt album som står ut i den digitaliserade mängden. Jag är, personligen, glad åt att King Gizzard & the Lizard Wizard gick mot det akustiska hållet istället för tvärtom. I dagens psykedeliascen har flera band på senare album datoriserat sitt sound och även om resultaten kan bli helt igenom briljanta (läs Tame Impala – Currents) finns det även inte fullt så lyckade sådana projekt (läs MGMT – MGMT). Därför är det skönt att se att motsatsen fortfarande finns och att King Gizzards vågar sig ditåt. Även om albumet under vissa stunder kan kännas lite som ett soundtrack till en ljudbok för barn lyckas psykrockarna ändå hålla konceptet flytande. Kanske att mängden medlemmar är vad som hindrar albumet från att falla platt. I Paper Mâché Dream Balloon ryms mycket kreativitet och många av medlemmarna har flera sidoprojekt. Denna individualitet ger en välbehövlig dynamik i albumet. Bland annat rumsterar Ambrose Kenny Smith, även sångare i The Murlocs, i gruppen och när hans ljuva stämma tar över i The Bitter Boogie lyfts låten ytterligare och blir en av de starkaste på plattan. Att det inte finns mer av just detta är lite av en besvikelse, men skivan klarar det bra ändå. Titelspåret är lika drömskt som låttiteln hintar om och musiken sammanfattar resten av skivan bra; de hoppiga melodierna tillsammans med Mackenzies lite släpiga röst bildar en helhet som är riktigt skön att lyssna på.

Paper Mâché Dream Balloon är nog inte riktigt den skiva du förväntade dig av King Gizzard & the Lizard Wizard, men det var ju väntat. Och kanske lika bra det, för albumet visar på att bandet vågar ta sin musik ett snäpp längre och att de vågar gå mot strömmen, men utan att överdriva. Den papier maché-ballong som King Gizzards tillhandahåller kan du garanterat drömma dig iväg med, i alla fall i 35 minuter. Eller alternativt använder du den för att lyssna in dig på bandet som garanterat kommer fånga Sverige i det trolska musiklandskap de skapar i februari nästa år.

Skivbolag: ATO Records