Det låg liksom i luften. De föregående singlarna förberedde oss på det, men det är inte förrän albumdebuten nu är här som det visas fullt ut. Könsförrädare har, förutom ett av de bästa bandnamnen någonsin, släppt ett av de viktigaste svenska rockalbumen på länge. Med ett inspirerande gitarrspel och smittande rytmer slås det direkt fast i inledningsspåret C’mon Superiors att Könsförrädare har ett och annat att säga och de tänker säga det med arg 90-talsosande indierock som medium. Curse All Law är en genomarbetad debut in i minsta detalj, producerad av ingen mindre än Mattias Alkberg, som presenterar dessa bestämda men något försynta Luleå-bor snarare än definierar dem.
De är en arg vänsterkänga precisionsskickligt riktad mot patriarkatet och mot etablissemanget. Starkt förankrade i sin politiska och sociala samtid är de absolut relevanta, men faller tyvärr tillbaka på att musikaliskt sett vara lite för fascinerade av sina idoler (gissningsvis Sleater-Kinney runt millennieskiftet). Det blir dock aldrig riktigt ett problem, tack vare att musiken alltid flyter på mycket väl och är rikt på lager och detaljer.
Med all attityd som de utstrålar är det förvånansvärt sällan som de känns riktigt frisläppt ilskna. Istället låter sångarna nästan hela tiden ofrivilligt återhållsamma. Medvetet eller ej blir det effektfullt i hur det skapar en distanserad ilska, men även lite frustrerande. De hade förmodligen tjänat på att släppas loss i otyglade känslostormar en och annan gång, tänk Makthaverskan. Med det hade musiken fått mer kraft bakom sina raka vänsternävar, något som nu är sparsamt utspritt över albumet. Som mest kraftfullt blir det kanske när trummorna kommer in i Okay, en fantastisk låt om var gränsen går, ytterst relevant i dessa dagar med våldtäktsdomar och framförallt uteblivna sådana. Mer sådant och albumet hade känts starkare. Ett litet frågetecken ställs även till valet att sjunga på engelska. Kanske hade de låtit mindre återhållsamma och mer naturliga på svenska, även om de absolut lyckas med att skriva minnesvärda texter även på engelska (“I don’t make music with my crotch!”).
Hur som helst är Curse All Law en imponerande och medryckande start från ett band som låter som att de har ännu mer att ge. Spelas för bästa effekt högt som fan; på rummet, i hörlurarna på bussen, ur bilstereon eller utanför riksdagen.