Krunegård bjuder på Mänsklig Värme och lokalpatroism
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Markus Krunegård

Hultsfredsfestivalen 

Betyg:7/10

Det må vara klichèfylld poplyrik men jag kan bara inte sluta tycka om Korallreven & Vintergatan. Den är helt enkelt för bra, för träffsäker för att inte lyckas. Var förlåtande. Mänsklig Värme är i sin helhet ett mycket bra album och ett steg i rätt riktning från något förbisedda Prinsen av Peking/Lev som en gris dör som en hund. Det är också mest låtar från senaste släppet som inleder spelningen på Hultsfredsfestivalen. Publiken är inte den största men godkänd. Antagligen något yr av solen som överraskat os efter två kalla nätter. Det är tight och väl avvägt för att passa in med festivalpubliken. Love Of My Life med sin förutsägbara men ack så effektiva refräng; ”Hemma börjar nästa dag” med sin utlämnade text – det går liksom inte att inte krossa ett hjärta. Kärleken till Norrköping är tydlig, mycket svensk pop bygger som bekant på lokalpatriotism och även här bidrar det till helheten.

Allting är egentligen förutspått, som går Markus efter en mall för hur man ska få tygkassebärande kids att hålla om sina blodpumpar. De avslutande låtarna är Jag är en Vampyr och Ibland gör man rätt, ibland gör man fel – så exakt uträknat för att få igång den trötta publiken att det inte går att missa. Bevisligen funkar det även om setet pågår aningen för länge för sitt eget bästa. Jag saknade sjuminuters dramat Korallreven & Vintergatan och börjar precis misströsta när jag inser att Krunegård vet var han har oss, han har sparat den till sist. Förståeligt, jag förhastade mig.

Det är svårt att sätta fingret på en spelning som denna. Den pendlar mellan att bli platt pasè till att upplösas i ögonblick av eufori. Och de ögonblicken för få i den soldränkta eftermiddagen för att fånga mig fullkomligt.

Foto: Filip Mijatovic