Lanterns on the Lake – Gracious Tide, Take Me Home

Publicerad: 30 september 2011 av Emil Norrström

Lanterns on the Lake – Gracious Tide, Take Me Home

Betyg: 8/10

Kanske är det jag som har en period där jag omedvetet bedömer låtar efter dess uppbyggnad och där toppbetyget innebär en eskalerande slutkläm som i sin tur aldrig vill ta slut och därmed frambringar ett slags drömskt evighetstänkt till låten.Till en början var jag väldigt skeptisk till Red Hot Chili Peppers nya platta. Det känns jävligt tråkigt att säga, men visst var det på grund av John Frusciante. Men efter att ha reviderat min subjektiva skepsis och verkligen gett skivan en chans har jag framför allt fastnat för en låt.

Brendan’s Death Song har denna eskalerande egenskap som jag verkligen uppskattar. Den är så välgjord, direkt från hjärtat. Jag inbillar mig att det finns en trovärdighet bakom låten som på något sätt förenar oss alla i en slags symbios. Lite samma känsla får jag när Sigur Rós spelar ut sitt register, och förvandlar sitt redan orginella bidrag till någonting som vill stanna kvar. Som upprepas till du verkligen fattat att det här är konst.

Vid en första anblick kan Lungs Quicken verka som en helt vanlig hippie-ballad, lika fin som oförstående, precis som alla andra exakt likadana låtar inom genren. Men nejdå. Det första spåret på Gracious Tide, Take Me Home är inte ett av dessa intetsägande inbillade självförhöjande-verk. Här finns någonting äkta. En uppmaning till den alltmer flexande människan att stanna upp ett tag och fundera över vad som är viktigt i livet. Det här är på riktigt en fin låt.

Det spelar ingen roll att resten av skivan är alldeles för mycket att ta in att man måste lyssna i omgångar för att överhuvudtaget komma ihåg låtarna. Det slutar ändå med att jag avslutar det hela med att starta de tre sista minuterna av Lungs Quicken. Och det är väl egentligen det man söker som återkommande musikälskare. Ett rus som bryter upp vardagen och skapar någonting som betyder, om än bara för en stund.

Förutom tidigare nämnda spår måste också omslagets tappra poetiska anda få en hedersvärd mening till sitt förfogande.