Lissie och Norge, en romans som bara växer

Lissie, Pstereo

Betyg: 8/10

När Tallest Man On Earth tar sitt sista ackord vänds alla blickar mot den amerikanska sångerskan Lissie. Festivalens dittills största publikhav är samlad, och detta är inte den enda spelningen Lissie gör i Norge den här helgen. Men Norge och Lissie har ett förhållande som vi svenskar i princip inte begriper oss på. Duetten med BigBang, ett norskt band inflätat med melodier från den amerikanska södern, fick hela Norge att öppna upp ögonen för Elisabeth Maurus. Viktigt att tillägga är att BigBang på ett ungefär har den status som Kent har för oss svenskar. Det är en romans som växer desto fler möten de gör, hon och Norge. Och det märks att Norge har en speciell plats i hennes hjärta. Hon pratar gladeligen och varmhjärtat om senaste klubbspelningen i Trondheim, givetvis utsåld, där publiken var lite mer varma i kläderna. För det är väl det enda, trots en publiksiffra som överstiger 5000, blir det inte allsång förrän paradnumren som When I’m Alone och In Sleep sveper förbi.

Skönsången sköljer över oss, och den amerikanska folksjälen har sällan varit så närgången som nu. Jag sluter ögonen i Everywhere I Go och påbörjar en resa genom Of Mice And Men-landskap. Några enkla ackord, en tamburin, effektfulla trummor och Elisabeths porösa, men samtidigt så starka röst. Så mycket kärlek, men samtidigt så mycket vemod.

När är det dags för Sverige att upptäcka henne på riktigt?

Foto: Anton Afverberg