Little Simz
GREY Area

6 mars, 2019
Recension av Freja Wehrling
9

Little Simz är en artist som har varit en ständigt närvarande outsider i Londons musikscen. Precis där är hon förvisso med rätta hyllad, men hittills har hennes musik fått begränsad framgång i resterande kretsar. Hon har stått ut och kanske själv karvat ut den platsen med sina funkiga melodier och funderande texter. Det speciella perspektiv hon har på den brittiska rapscenen kommer därmed både av en introverthet och en kvinnlighet, men dessa två bestämmelser bryter hon helt med på senaste GREY Area. Motgångar som tidigare varit hinder slår artisten nu hårt och precist uppåt mot.

Den brittiska rapparen, som egentligen heter Simbi Ajikawo, har alltid gjort musik med en briljant energi som lyst igenom hennes annars lugnare låtar. På en Tiny Desk-konsert från 2017 gör hon ett starkt intryck i konstrast till de souliga melodier som omger henne, men på GREY Area är däremot musiken mer i linje med hennes rap. Helhetsbilden blir både handlingskraftig, cynisk och självsäkert utåtagerande. På albumets första Offence sätter Little Simz stämningen med ”You’re not listening / I said it with my chest / And I don’t care who I offend”. Vidare fortsätter det med Boss där tunga beats och basslingor lägger en grundlig bas för artisten att stå på. Låten är manifest för rapparens karriär och vägen dit och det är uppenbart att det inte har varit lätt, men mot slutet sammanfattar hon det med ”Unapologetically I be bossin’ it / Getting better with age”.

I en intervju med BBC pratar Little Simz om hur livet som ung vuxen känns som en gråzon och därav albumnamnet. Visst är det i 20-årsåldern fortfarande oklart var i livet man borde befinna sig, och det är tydligt att rapparen har funderat mycket på om den väg hon valt är den rätta. På Boss sätter hon livet som framgångsrik artist i kontrast till det liv som hennes familj och vänner lever och det är tydligt att framgången inte enbart varit guldkantad. På Therapy målar hon en bild av både en girig musikbransch och samhälle samt vikten av att lokalisera sig själv i detta. Låten börjar nedslående med  ”Had so many great opportunities, many lost / That’s what happens when they put you on so many tours”, men mot slutet finner rapparen sig själv igen.

Musikaliskt står, som ovan nämnt, texten och musiken närmare varandra än tidigare och på GREY Area blir de en explosiv kombination. På Venom står Little Simz nästan själv i verserna förutom en olycksbådande, underliggande syntslinga som knappt är där annat än för att skapa stämning. Det minimalistiska fortsätter in på Pressure där även Little Dragons Yukimi Nagano gästar med en kort, men hypnotiserande vers. Den här till viss del nyupptäckta enigheten kan säkert till stor del tillskrivas det faktum att Little Simz på GREY Area (till skillnad från tidigare plattor) endast arbetat med en producent och i en studio. Albumets tema formas nu till något konkret och slagkraftigt och rör sig inte alls inom den gråzon som titeln talar om.

GREY Area bevisar till fullo vilken kraft Little Simz besitter både i sitt artisteri och som person. Hon har tagit osäkerheten och det obehagliga med att vara ung vuxen och gjort det till ett lysande album som aldrig vacklar, precis som raderna hon rappar. Trots de hårda ljuden och texterna som till en början karaktäriserar plattan finns det också en kamp här – det kommer bli bättre och du kommer att klara det. På GREY Areas avslutande Flowers är det fortfarande en osäker Little Simz som rappar, men Michael Kiwanukas mjuka röst talar också om solen som väntar runt hörnet. Precis som i vanliga livet, det vill säga.

Skivbolag: AGE 101 MUSIC

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 1893 [name] => Little Simz [slug] => little-simz [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 1894 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 4 [filter] => raw ) )