Live
M83 avslutar Hultsfred
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65
Publicerad: 19 juni 2012 av Jesper Lindvall
M83
Hultsfredsfestivalen
Betyg: 8/10
Det är något speciellt med Frankrike och elektronisk musik. Justice, Daft Punk och Housse De Racket är franska band som framkallar rörelser som skulle kunna klassas som dans. M83 får den svåra uppgiften att mätta den danssugna Hultsfredpubliken direkt efter en otroligt galen och dansant spelning av Gorillaz Sound System. Ett utgångsläge som visar sig vara alldeles perfekt för det franska bandet.
Bandet har en brutalt snygg backdrop med en stjärnhimmel och en ljusshow som heter duga. Att de kör Intro som intro är både komiskt och vackert. Anthony Gonzalez, som grundade detta musikaliska projekt, tar nästan minst plats på scen. Eller så är det för att resten av bandet är extremt duktiga och vågar ta utrymme. Utan trummisen Loïc Maurins energiska, kreativa och drivande trummor, som håller samma kvalitet live som på skiva, skulle M83s spelning på Hultsfred falla.
Namnet M83 står för Messier 83 som är en galax. Det är just så bandets musik känns. Utomjordisk. Oförståelig. Vacker. Låtarna Reunion och Steve McQueen snuddar tyvärr på arenapop i sen Coldplay-anda. New Map och Midnight City är överraskande bra live. Den sistnämnda delvis för att det är fantastiskt att få höra saxofon under en spelning som denna. Balansen mellan nytt och gammalt material är inte jämn, Hurry Up, We’re Dreaming är överrepresenterad. Att We Own The Sky spelas är en självklarhet. Spelningen är fantastisk från början till slut och publiken är med på notorna.
Avslutandet på den näst största scenen är känsloladdat och mäktigt på alla sätt och vis. Efter en spelning som denna känner man sig inget annat än oövervinnerlig och lycklig. Ett avslut värdigt årets Hultsfredsfestival som krossade mina förväntningar med hästlängder. Dessa tre konsertdagar, signerade FKP Skorpio var början på något nytt. Något väldigt bra. Jag säger ungefär som Ian Brown från The Stone Roses; Hultsfred is the resurrection.