Massive Attack
Way Out West, 13/8 – 2016

Lugnet har precis lagt sig över Slottsskogen när triphop-pionjärerna från Bristol, Massive Attack, ges tillträde till scenen. Den smått dystopiska stämningen som råder efter två dagars hällregn passar bandets karga och tillbakalagda musik som handen i handsken. Ljudbilden är isande och industriell, kompromisslös utan att någonsin bli högljudd eller skyndas på. Massive Attack gör precis vad de alltid har gjort: utmanar strukturer, oavsett i vilket sammanhang.

Som vanligt är refränger något som duon bara använder när de absolut måste. Uppbyggnader, mäktiga crescendon skapade av det som finns tillgängligt, är det som fortfarande gör Massive Attack till vilka de är. I centrum står 3D som vandrar runt mellan olika utposter och kontrollerar att allt går rätt till, och Daddy G som då och dansar runt som en siluett på scen. Trots detta sätter de inte sig själva i centrum – vilka som är på scen är fullkomligt oväsentligt. Det är vad de skapar, ljuden och den kontext de sätter dem i, som är det som Massive Attack vill understryka.

Efter en dryg halvtimme äntrar Young Fathers scenen. Den skotska trion och Massive Attacks båda artisterier tvinnas ihop förvånansvärt väl, även om det nästan blir lite fånigt att de enbart medverkar på tre låtar när spelningen snarare annonserats som en gemensam konsert än en Massive Attack-spelning.

Bakom det stora maskineriet av slagverk och syntar på scen flimrar kryptiska siffror, koder och symboler förbi. Det blandas med mer explicita politiska ställningstaganden och observationer, som namn på prominenta människor från historien som tvingats fly och dagsfärska rubriker från nyhetsmedier som i all sin enkelhet blir väldigt slående. Massive Attack är inte Morrissey med uppenbara budskap bakom vad som sker på scen utan uppmanar i stället till egen tolkning och reflektion.

Att se Massive Attack live 2016 är som att ta del av ett samtidsdokument. Ett välsmort triphopmaskineri som rotar sitt skapande i det kaos som präglar världen idag. Under avslutande Safe From Harm sjunger gästande Shara Nelson ”You can free the world, you can free my mind / Just as long as my baby’s safe from harm tonight”. Strax därefter, när bandet lämnat sina utposter, radas följande strofer upp på en stor videoskärm.

Je suis Bagdhad
Je suis Bruxelles
Je Suis Paris
Je Suis Kabul

Samma text med olika drabbade städer fortsätter att dyka upp i flera minuter efter att bandet gått av scen. Den som inte förstått det bandet försökt förmedla förstår det nu.