Miguel
Primavera Sound, 1/6 – 2017

Primavera har intagit Barcelona och förutsättningarna för den stundande konserten är fantastiska. Det är en sommarkväll som heter duga och människor väller in på det gigantiska festivalområdet, som nu börjar puttra igång på allvar. Många av dem rör sig sakteligen bort mot Heineken-scenen där soulmannen Miguel ska spela.

Den kaliforniska sångaren har, med tre starka album, positionerat sig som en av dagens allra starkaste R&B-röster. En röst född ur lika delar Prince som R. Kelly – och ett lika delat intresse för att skriva hänsynslösa låtar om sex. Den gitarrstarka ljudbilden, som formats på framför allt 2015 års album Wildheart, för dock snarare tankarna till psychrockarna Tame Impala än någon av hans samtida R&B-kollegor. Detta särskiljer artistens musik i ett R&B-landskap fyllt av homogena ”Bryson Tiller-type beats”.

Vad det också skapar är något så unikt som en R&B-sångare som gör sig allra bäst på en festivalscen. Till skillnad från många av hans kollegor, som oftast inte bör ha mer än en packad klubb och en DJ, är Miguels musik gjord för att backas upp av ett band. Elgitarrerna som dundrar över Simple Things gifter sig med rösten som vet när den ska vara sammetslen, men också när det finns utrymme för skitigt raspande. När slingan för den drogromantiska Do You… uppenbarar sig, självklart uppbackad av refrängens retoriska frågeställning till publiken, känns det som att konserten har kommit igång på riktigt. Som om inte låtvalet, den omringande marijuanadoften och de psykedeliska effekterna på LED-skärmarna (som även de för tankarna till Tame Impala) kändes nog, så lyckas artisten mixa in några rader ur Bob Marleys Stir It Up. Vid det här laget har fansen lyckats navigera sig till scenen och allsången är ett faktum.

Men det är inte drogromantik som Miguels musik främst är förknippat med. Låtar som Coffee och Pussy Is Mine berättar detaljerat och målande om artistens sexuella äventyr. Lika hutlöst brukar han agera på scen, där han allt som oftast ser till att ha närmast fullbordat samlag med åtminstone ett av scenens alla instrument, men så är inte fallet i kväll. Trots att det absolut är en kåt atmosfär i den katalanska sommarvärmen är Miguels primära syfte under konserten att skapa ”good vibes”. Han återkommer i mellansnacken till vikten av att vi tar hand om varandra och sprider kärlek. När han med ett stort leende sätter igång kvällens bästa nummer, Waves, så är hans mål fullbordat. Primavera-publiken dansar med mjuka rörelser in festivalen på bästa sätt.