Mister Lies
Hultsfredsfestivalen, 13/6-2013

Bakom namnet Mister Lies gömmer sig Nick Zanca, en tjugoårig producent som enligt sin pressbio uppfostrats av vargar. Tidigare i år kom Zancas debutalbum Mowgli, en åtta spår lång atmosfärisk resa som rör sig från chillwave till hip-hop-influerad dansmusik, och trots att Mowgli mötts av bra kritik är Mister Lies fortfarande bara i början av sin karriär. Att Mister Lies gör sin Sverigedebut på Hultsfredsfestivalen känns helt logiskt med tanke på den fingertoppskänsla de visat bland de mindre bokningarna, men samtidigt är det egentligen för tidigt i karriären – vilket märks på den minimala skara som faktiskt tar sig ut till White Stage vid 14.45 och trotsar regnet.

Genomgående jobbar Mister Lies hårt och visar inga tecken på besvikelse eller uppgivenhet över att få spela för ett mer eller mindre tomt tält, där de flesta inte verkar ha någon aning om vem som står på scen. Det är snarare tvärtom, som att han ser det som en utmaning, och lite då och då vaknar publiken till och rycks med i de mer dansanta momenten. De mer atmosfäriska och drömska momenten från Mowgli går dock förlorade live och mer eller mindre hela timmen går i högt tempo och Zanca hinner bland annat sampla både Justin Timberlake och How To Dress Well.

Överlag blir det tyvärr lite enformigt då Mister Lies live egentligen bara består av två moment; mer chillwave-igt och mer klubb-igt, som turas om timmen igenom. Att Zanca fått en speltid mitt på eftermiddagen och att publiken är genomblöt och frusen hjälper knappast heller. Trots en otacksam uppgift gör Mister Lies vad han kan och responsen från publiken hade säkerligen varit helt annorlunda om tiden varit 01.00, som det är nu blir det bara dugligt – och lovande.

Foto: Magnus Olsson