”Oskar Linnros har växt sig större än någonsin.”
Publicerad: 4 juni 2011 av Jon Egerlid
Oskar Linnros, Siesta!
Betyg: 8/10
Klockan är 20:00, det är fredagskväll på Siestafestivalen. Oskar Linnros ska strax kliva på scen, och redan en kvart innan han uppenbarat sig skanderar en allsång till Genom Eld genom det redan stora publikhavet. Förväntningarna ligger spända över hela Chili!-scenen, och den enorma skara människor som slutit upp för att se hitmakaren från Sundbyberg är större än förväntat. Redan här ges en föraning om vad som komma skall.
Innan Oskar Linnros bestämde sig för att lägga hiphopen på hyllan, efter Snooks uppbrott, och släppte sin debutplatta Vilja Bli berättade han i intervjuer att han var nervös för hur han skulle klara sig som sångare. Under ett tidigt framträdande på Allsång på Skansen, där han spelade hiten Från och med du, darrade rösten och det lyste det igenom att Linnros var ovan att sjunga inför en större publik. Den känslan är nu som bortblåst på Siesta!, och att säga att Linnros fortfarande är dålig live vore att ljuga tungan svart.
Inledningen med Debut följt av Din Mamma, får stort gensvar. Publikens enorma stöd tar oss igenom låtar som Ack Sundbyberg och 25, och konstant feststämning råder. Linnros stämma hörs knappt eftersom publiken sjunger med i vartenda ord, men det är tydligt att han inte längre är rädd för att sjunga inför publik. Han är självsäker, dansar runt på scen och ser genuint glad ut där han levererar sin hitparad. En avkortad Längst Fram I Taxin spelas, och dessutom gör Linnros en cover på ex-flickvännen Veronica Maggios 17 år. Samspelet mellan de två lever vidare, då även Maggio gör referenser till Linnros i sin musik, även om det har dött när scenlamporna släckts.
Från och med du är sista låt innan encore, och det finns ingen i publiken som inte sjunger med. Ibland får man känslan av att Linnros är en Håkan Hellström i miniatyr; en Hellström utan elva år på nacken. Linnros debuterade i fjol, och även om han har oerhört långt kvar till Hellströms status så finns likheterna fortfarande: ett allsjungande publikhav, en röst som kanske inte är den bästa och texter där folk kan vartenda ord. När Linnros klappas in igen inleds en mjuk ballad om Annie Hall, innan avslutande Genom Eld får publiken att explodera. Det hela är magiskt, och det är fantastiskt att killen från Sundbyberg fått så stor genomslagskraft på bara ett år. Oskar Linnros har växt sig större än någonsin, och vi väntar med spänning på hans framtida utveckling. Den ser bländande ljus ut.
Foto: Magnus Olsson