Intervju

På gång: Cavern People

Publicerad: 6 augusti 2014 av Klas Mattsson

I vår nya intervjuserie På gång lyfter vi fram svenska akter som vi spår har en ljus framtid. 

Göteborgsbandet Cavern People släppte sent förra året EP-skivan Change of Heart på egen hand. Det var en milstolpe för ett ungt och brådmoget band, som på fyra spår lyckades etablera vad som gör att gruppen sticker ut från mängden: dynamiken mellan frontpersonerna Leo Jonsson Skywell och Nora Pollak. EP-skivan sprudlade av potential, med dess polerade ljudbild och skarpa popmelodier.

Sedan dess har Cavern People etablerat sig som en stark liveakt i Göteborg, med bland annat en planerad spelning på Bengans vid Stigbergstorget samtidigt som Way Out West. Vi mötte upp Leo och pratade lite om dåtid, nutid och framtid.

Vilka är Cavern People idag och vad gör ni för tillfället?
Idag är vi en högst explosiv livekvartett som gör ganska spinnig, ekletisk, elektrisk musik. För tillfället spelar vi väldigt mycket: vi har fyra spelningar inplanerade i augusti, samtidigt som vi planerar stundande inspelning av vår skiva.

Ni är fortfarande ett ungt band men har redan hunnit släppa en EP. Känner du att Change of Heart fortfarande är representativ för vilka ni är idag?

När vi skrev låtarna som var med på Change of Heart så tror jag inte ens vi var fyllda arton. Då var vi helt uppe i den där Göteborgspopgrejen som många hamnar i. Men redan då kan man höra att vi spretar åt fler håll, precis som vi gör idag. Om man hade sett oss live då och sett oss idag är det två helt olika band. Jag är stolt över EP:n men det inte är exakt det vi gör just nu.

På tal om Göteborgspop – hur ser du på Göteborgs musikscen för tillfället?

Jag tycker att det finns väldigt många bra band – speciellt på sistone. Jag tycker det har blivit väldigt kul på senare tid, med många band som strävar framåt. Även om många fortfarande strävar bakåt är det många som försöker göra något helt nytt.

Tycker du att många fastnar i gamla spår?

Jag tror att när man har en sådan musikhistoria som Göteborg har, med Håkan Hellström och Broder Daniel, som har gjort ett sådant djupt avtryck på hela Sveriges musikscen, och speciellt Göteborgs, är det många som känner sig manade att föra det vidare på något sätt.

Change of Heart hade ni ganska tydliga influenser av brittisk indierock och drömpop. Vilka är era största influenser?

På den tiden var vi väldigt inne på till exempel The Smiths – vilket jag tror man tydligt kan höra på den skivan. Vi gillar band som är mer än bara musik – vi vill inte att ett coverband ska kunna gå upp på scen och göra Cavern People bättre än oss. Om man kollar bakåt så är David Bowie och The Doors stora influenser, och idag kanske Arcade Fire – där människorna på scenen är musiken, mer än musiken är människorna på scenen. Men även musik som The Antlers och Hospitality.

Mina influenser är nästan exklusivt sångare – jag har glidit in på mycket musik för att jag gillar olika sångare, speciellt jazzsångare. Men också en artist som Rufus Wainwright som kan vara ganska banal men fortfarande lysande.

Change of Heart låter väldigt välproducerad – är det viktigt för er att det ska låta polerat?

Vi kände nog lite att det är något skrämligt och distat som kommer från Göteborg, och vi ville göra något lite mer polerat av det. Men egentligen hade vi nog gärna prövat att låta lite råare.

Ni är två i bandet som är huvudsakliga låtskrivare, hur fungerar er låtskrivarprocess?

Jag och Nora brukar komma med låtskisser på tavlan, sedan får bandet sätta ihop det. Om jag presenterar en låtidé för bandet kanske jag kommer med några ackord, ett riff eller en versmelodi eller refräng. Sedan sätter vi ihop det.

Är ni ett demokratiskt band eller är det toppstyrning?

Ärligt talat tror jag vi har haft mycket mer diktatorskap än vad vi har nu. Även om jag och Nora fortfarande är grunden så kommer alla med idéer när vi väl sätter ihop låtar. Det var inte lika mycket så på Change of Heart. Det är roligare och det blir bättre nu.

Ni kommer att spela på Uddevalla Solid Sound i augusti med artister som Angel Haze och Laleh. Detta måste väl vara er största spelning hittills – hur går tankarna?

Ja, det är definitivt vår största spelning hittills. Vi har hört att scenen ska vara riktigt stor också. Det blir väldigt, väldigt, väldigt roligt. Det är så många bra artister så det är en ära. Vi kommer även att spela på Bengans under Way Out West tillsammans med No Coda och Simian Ghost!

Slutligen – vad kan man förvänta sig av en fullängdare från er?

Jag kan inte säga när den kommer, men det är prat om att spela in den i höst eller i vinter. Mer än så vågar jag inte säga. Man kan förvänta sig ungefär samma sak som på Change of Heart, men med kanske lite mer rockinfluenser, även om jag aldrig skulle kalla det vi gör för rock, vi är ju inget Led Zeppelin. Vi har till och med vågat ta in lite jazzinfluenser nu.

Vi har renodlat det vi gör väldigt mycket. Jag hoppas att vi får ut en singel innan årsskiftet.