”Precis som livet i stort”

The Radio Dept.

Linné, Way Out West

The Radio Dept. kommer aldrig vara bandet som växer inför publik. Johan Duncanson, Martin Carlberg och Johan Tjäder är inga färgstarka posörer. Istället ser de tämligen malplacerade ut på scen; utstrålar en känsla av att inte trivas.

Men det gör mindre än vad man kan tro på förhand. Hade inte bandet haft denna skygga dimension hade man heller inte kunnat ta deras musik på det oerhört personliga allvar som man gör. Att medlemmarna ser ut som om de nyss stigit in i sina egna vardagsrum resulterar därför mest i extra omfång vad gäller det genuina. Också aningen om att trivselnivån från trion kunde ha varit högre bidrar till att rader som ”And though I’m happier now I always long somehow” känns ännu mer välplacerade i sammanhanget.

Det är också därför det känns så speciellt att hålla deras musik hårt om hjärtat; det går att föreställa sig medlemmarna i alla de situationer de sjunger om. När Matt Berninger i The National sjunger om borttappad kärlek är det visserligen oerhört närgånget, men det är ändå svårt att placera frontmannen själv i den situationen, just för att han delvis känns ouppnåelig i det han gör.

Johan Duncanson har istället misslyckats med att göra sig själv till en ikon, en stjärna. Han har lyckats med att anpassa sig till den lågmälda musik The Radio Dept. gör. Jag vet inte om han har försökt med någondera av spekulationerna, antagligen inte, och det är kanske också där vi hittar det jag mest uppskattar.

Flera gånger har medlemmarna konstaterat att de föredrar korta konserter, något som de också praktiserat tidigare i sommar, bland annat på Arvikafestivalen. På Way Out West ger de oss lite längre tid och lägger fokus på det äldre materialet. Always A Relief, 1995 och den givna I Wanted You To Feel The Same faller bäst ut, tillsammans med Domestic Scene, vilken visat sig vara en utmärkt livelåt.

Det har aldrig handlat om något annat än musiken. Bandet som gör musik för att de måste. Som en gång blottade att de i framtiden hoppas kunna lägga av med musiken, för när man är glad och lycklig skriver man inga låtar. Då är man uppslukad av den stunden man är inne i. När The Radio Dept. uppträder i Linnétältet är det en del som inte stämmer. Ibland närmar det sig dåligt, då melodierna förlorar väl mycket kraft. I princip allt material förutom Lesser Matters gör sig bättre på skiva. Men oftast är det ändå lagom kantigt. Det är precis som jag inbillar mig att de vill låta. Precis som livet i stort.

Text: David Winsnes

Foto: Magnus Olsson