PREMIÄR: Stefan Missios – ”En ljuv serenad”

Nytt album landar i maj.

Stefan Missios har under åren etablerat sig som en av de mest spännande och skarpaste rösterna på Göteborgs musikscen. Han har doppat tårna i soul, blues och visa, men likaså dykt djupt ner i psykadeliskt vatten med rockkollektivet Den stora vilan. Likt bandets mystiska, unika och expansiva sound, har Missios förmedlat samma karaktär, om än ur ett annat perspektiv, i sina soloprojekt. På 2013 års solodebut Domaredans visade att han var egen kraft i sig själv, och på 2017 års Mellan Människor förfinades soundet ytterligare. Resultatet är ständigt i rörelse och i högsta form – jordnära men samtidigt siktande mot himlen.

Nästa album Och Så Gud Också landar den 17 maj och första smakprovet kommer i form av En ljuv serenad. Låten och videon ger en inblick in i ett alternativt Göteborg, enligt videons regissör, men soundet är nästan av en alternativ, nästan bortglömd, värld. Lika mycket en ballad som en proggrock-dänga bjuder Missios här på poetiska textrader vid sidan av fuzziga gitarrer. Låten har sin egen drivkraft, liksom växer fram ur sin egna rörelse, nästan överröstar Missios i bland, där svindlande text kämpar mot instrumentens röster. I en tid fylld av digitala förfiningar, lyser En ljuv serenad med sitt organiska sound. Inte minst på grund av sina finurliga och kritiska textrader, utan låtens egna form blir en käftsmäll, dess ljudbild nästan främmande i hur familjär och äkta den är. Igen, det är jordnära, men Missios visar att det gudomliga finns kvar här, även om vi tycks ha gått vilse i algoritmer och skärmar av skärmar.

Regissören Joan Manuel Urquiaga Valdes berättar om videon:

När Stefan kom till mig med denna fantastiska låt dröjde det inte många sekunder innan de första bilderna dök upp i mitt huvud. Det var som att få kika in i ett alternativt Göteborg. Ett Göteborg där, inte helt olikt den riktiga, fin- och fulkultur krockar våldsamt och på löpande band. Där symbolik och apelsin-tv är synonymt. Där invasiva invånare lever isolerade från varandra. Där illusion och verklighet jobbar i skift.