Hästpojken går rakt in i själen

Martin Eliassons närvaro är oslagbar, han stirrar oss rakt in i ögonen, och öppnar upp sin själ. Det spelar ingen roll att folk förfryser fötterna i sina numera bruna converse, musiken värmer varenda litet hjärta. Det blir både nytt och gammalt, men mestadels från nya skivan. 3 låtar från punkiga skivan bryter av den mer popbetonade skivan så att allsången tar fart på allvar.

Den hesa rösten, nostalgin över Bad Cash och den slitna stilen på en numera nykter Martin Eliasson får hjärtan att gå i brand. Det är inte lika vilt som under Bad Cash-eran, men det går en rakare väg till hjärtat nu. Klassikern Shane McGowan får popsnöre efter popsnöre att sjunga med, och ibland spricker målbrottsrösterna. Publiken är ung, och det är musik för trasiga själar. Jag ser anorektiska popkroppar, popluggar, uppvikta jeans, sjalar virade runt halsen, och cigaretter i händerna på tonårspubliken samtidigt som Medan vi faller spelas i den kyliga natten. De infriar allt utan krusiduller, rakt på sak, som svart på vitt och avslutar en popkonsert med smått punkiga Caligula.