”Ruh är helt klart värda mer publik”

Ruh

Garderobsscenen, Rookiefestivalen

Betyg: 5/10:

Det är uppenbart att speltid från klockan två till sex inte är att eftertrakta på Rookiefestivalen i Hultsfred. Ruh äntrar Garderobsscenen 16:45 och det är ingen stor skara människor som har samlats för att se femmannabandet. Ruh är helt klart värda mer publik, och de överraskar positivt. Smått episka cresendon, melodier som fastnar och stämsång skapar en ljudmatta som inte bara låter professionell utan även skapar en atmosfär. Stämsången höjer kvalitén på refrängerna, särskilt då alla bandmedlemmar har en mick vid munnen. Sångaren spelar även akustisk gitarr i ungefär hälften av låtarna, vilket skapar en snygg kontrast till sologitarrens malande dist. Till en början står jag överväldigad.

Men efter ett tag dör det ut lite. Låtarna flyter ihop, och särskilt sången är varken innovativ eller varierad. Man tröttnar, och trots att Ruh spelar Ice och On My Way så känner man sig mätt. Det är inte förrän avslutningslåten The Wizard drar igång med sin stråksampling som man känner att Ruh är bra igen. De genomför låten stilrent och snyggt, men på något sätt når inte låten den livepotential jag först såg i den.

Ruh svettas, röjer och gör det bra, men spelningen ger inte mycket mer än det man hör på skiva. Kanske är det att klockan bara är fem, att vi bara är femton personer i publiken eller så är det bara att festivalkänslan inte har hunnit infinna sig än. Efter några låtar känns det som om man hört allt, och det blir lite uttråkande. Trots detta har jag när vi lämnar Garderobsscenen bakom oss fortfarande stråksamplingen från The Wizard ringandes i huvudet.

Text: Jon Egerlid

Foto: Linda Helsing