”Samling är här för att stanna, och vill bara ha mer.”

Samling, Fotografiska

Betyg: 8/10

Svenska Samling prisas och lovordas, vart de än vänder sig. Den genuina känslan som byggs upp av de träffbara texterna och det eviga manglet är svårt att inte imponeras av. Ikväll är inget undantag. Den eminenta klubben WWDIS invaderar Fotografiska för första gången, och det är en fantastisk atmosfär som byggs upp när lokalen fylls av den hippa eliten som nyfiket inväntar klubbkonceptet nästa steg och en av höstens största hajper i en lokal som numera bör vara ett givet val för konserter av detta slag.

Från början till slut är debuten När mullret dövar våra öron blir vi rädda, som en enda stor fascination. Till en början fastnade jag inte, men nu är jag förlorad. Efter den där spelningen på Strand för en månad sedan har det hänt mycket, mer självklara och självsäkra, men utan att lägga på en motherfucker-attityd. Man hyllar gitarrerna, och får folket att peka finger åt annat än gitarrmangel. Man sugs in deras värld, och vid sidorna dansar folket vilt, som om det vore rena dubstepen.

Dra täcket över huvudet är som alltid en vacker historia, och orden känns mer naturliga än någonsin. Men bäst är och förblir de psykadeliska mantrat som hela lokalen omges av i Stackars lilla värstings mellanspel. Samling är här för att stanna, och vill bara ha mer.