Solange
True

8 januari, 2013
Recension av Magnus Olsson

Om man ger sig på att summera det gångna året rent musikaliskt krävs det nästan något extraordinärt för att utesluta dessa två ynka stavelser, R&B. Dagens soul är så mycket mer än rostad Memphis-pipa eller en Nina Simone-kopia. Det är gangsters förpackade i mjukisbrallor. Och när handlade genren senast om lika mycket känslor som nu? Jag menar, det senaste åren har mer eller mindre halva världen fallit för flashiga bilar, skakande rumpor till kommersialiserade ljudvågor. Allt för lite extra bling bling. Det är nästan så att man kunde se dollartecken i ögonen när MTV susade förbi 97. Med det sagt, soul och R&B går hand i hand.

Den sköra vågen som inte ens D’Angelo vågat hoppas på har befäst sin position i en samtid som andas medmänsklighet. Det är känslostormar som river upp brustna hjärtan, det är saknad och det är ängslighet. Allt annat än snuskigt skrammel för dansgolven. Redan 2011 viskade Frank Ocean och The Weeknd om stordåd, men när vi skrev 2012 var de långt ifrån att vara ensamma på tronen. Love In This Club-attityden hade helt tynat bort. En man som Usher kom från ingenstans, iklädd en helt ny kostym och följde i ynglingarnas fotspår på singeln Climax.

Men när året skulle summeras var det fler än de där ungtupparna och en avdankad men nytänd radiostjärna. Miguel och Solange gick ingen obemärkt förbi. Den förstnämnda spottade ur sig en av 2012 års mest färgstarka plattor. Och bevisade att R&B äntligen visat lite mer integritet och det var i dessa svallvågor som Solange badade. Ständigt uppmärksammad som Beyoncés yngre syster. Redan i första försöket satte hon oss på plats, Losing You, en ömsint förälskelse som också kom att bli en av 2012 års mest lovordade singlar, precis som B-sidan Sleep In The Park. Och möjligtvis är det först där och då som Solange bryter sig ur Knowles-klanen och står helt på egna ben. Vad som nu blivit sju spår under EP:n True är bara startskottet, trots att Solange spottat ur sig rytmiska melodier förr.

Det är ingen tillfällighet att omslaget bär kärlekens färger, True är inget annat än en förälskelse. Det är svårt att värja sig när man redan börjat. Från mastodonta singeln Losing You, som även producenten Cyril Hahn valt att experimentera med, till 90-tals beats och en ängslig längtan i Locked In The Closet.

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 1367 [name] => Solange [slug] => solange [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 1368 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 20 [filter] => raw ) )