Festivalreportage: Distortion 2016

Den danska gatufesten har gjort sitt för i år. Men den största och viktigaste följdfrågan hänger kvar över ett stökigt Köpenhamn, räckte det?

Uppskattningsvis 100 000 människor om dagen söker sig i början av juni till Köpenhamns gator för att få uppleva dagar av orkestrerat kaos. Genom sina tre delmoment erbjuder Distortion något för alla. Under dagarnas Street Parties tas Köpenhamns mysigaste områden över för en dagsfest utan dess like. Distortion Club erbjuder en fortsättning av festen på stadens bästa klubbar. Och Distortion Ø är festivalens huvudmoment, en massiv avslutningsfest över de sista två dagarna på Refshaleøen. Det finns inga hinder när vår stökiga nordiska lillebror vill anordna en fest – fram tills nu.

Festivalrykten var på årets upplaga av Distortion. Vi uppskattade statistiken till cirka 2,7 miljoner sänkta Royal och 125 000 in & out-visiter på Christiania. Vi såg också flera konserter. En hostig Yung Lean vände upp och ner på RBMA-tältet på Refshaleøen. ”This is not a fucking EDM-show” skanderade norska supertalangen Lido och rev av en uppvisning i hur man agerar ett modernt one-man-band. Och trap-kungen S!vas hann spela en låt på onsdagens gatufest innan t.o.m. de danska arrangörerna fick inse att kaoset nått sin gräns – spelningen fick ställas in efter för hård fest. Madi Banja sa det som alla svenskar redan tänkt: ”Sverige är för tråkigt för en festival som den här!”

Vare sig du befinner dig på gatufesten eller Distortion Ø så avlöser också DJ-spelningarna varandra på ett bra sätt. På Distortion är det aldrig längre än 50 meter till ett nytt livat dansgolv. Du kan på några få minuter färdas mellan afrobeats-gung längs vattnet till hård techno i Tekno Tunnel och vidare till ett funkigt house-set bland träden på Refshaleøen.

Men alla som har försökt anordna någon form av fest vet att den oändliga fantasin springer jämsides med (potentiellt oändliga) ekonomiska bekymmer. Distortion kräver inte att man ska betala för sig. Det finns inga flådiga VIP-områden och du får ett sexpack öl för priset av att lukta på en hos svenska motsvarigheter. Onsdagen och torsdagens gatufester kan upplevas helt och hållet gratis. Men vad de istället ber om är att man köper ett gatuarmband för att supporta festivalen. 100 danska kronor kostar dessa men det är inget krav. Inför årets upplaga av festivalen meddelade Distortion att de hade ekonomiska bekymmer. Under budskapet ”Hvis Distortion er fucked – er du fucked” lanserade de en kampanj som skulle få besökarna att köpa 10 000 av dessa gatuarmband. När man idag går in på kampanjsidan så kan man se att totalt 6027 armband lyckades säljas. Jag får ont i magen av blotta tanken om att festivalen inte ser dagsljus nästa år.

Inför årets festival gjorde man vissa förändrar i schemaläggningen. Gatufesterna reducerades till två dagar för att sen övergå till Distortion Ø (antagligen för att ge upphov till fler betalande besökare). Kanske har detta fått ordning på festivalens ekonomiska bekymmer. Vi får helt enkelt vänta och se vad som kommer hända med festivalen till kommande år. Kanske ”er vi fucked”, kanske blir det inget Distortion nästa år. Eller så införs ännu strängare betalningskrav. Oavsett vilket så känns det som ett bakslag för en festival som idag är till för alla.

Så vad gör vi fram tills dess? Låt oss köpa lite snygg Distortion-merch så gör vi allt i vår makt för att denna fantastiska festival ska få leva vidare.