”Svanhoppen varvas med riktiga djupdyk”

Kate Nash, Debaser Medis

Betyg: 6 / 10

2007 slog Made of Bricks ned med dunder och brak. Storbritannien hade fått en ny popprinsessa vid sidan av Lily Allen. Den lättsamma och lekfulla Kate Nash bredde ut sig på Glastonburys scener, med sin charmanta pianopop.  Hennes musik var som tagen ur Carnaby Street. De färgglada husen och de upplåsbara budskapen återspeglades i hennes färgsprakande musik. Live var det ett piano inklätt med rött sammet och en inspirerande fröken Nash som plonkande på pianot iklädd en sockersöt klänning. Lite som en dockteater. 2010 landade uppföljaren My Best Friend Is You, och lekfullheten som så tydligt präglade Made of Bricks var som bortblåst.  Kontrasterna är för stora, för att liveupplevelsen ska hålla ihop.

Efter en evighets soundcheck blixtrar det till och ut kommer Kate iklädd allt annat än en prickig klänning. Hennes heltäckande dräkt ser ut att vara hämtad ur Catwomen, alternativt lånad av Natasha Khan. Inledningen andas inte alls vad jag associerat med Nash, istället går vibbarna till Bat For Lashes spelning på Roudhouse förra hösten. Det är tydligt att nya skivan har medfört drastiska förändringar. My Best Frined Is You är till större delen en gitarrdriven platta jämfört med debutplattan.

I mellansnacket hyllar hon bögar och uppmuntrar tjejer att göra musik. Hon passar även på att berätta om sin passion för gitarrer och om hennes senaste inköp från en gitarraffär här på Söder. Trots nya skivans mer experimentella ton är Kate fortfarande lika söt som vi minns.

När två plattor kolliderar med varandra som de gör i Nash fall, vet vi inte vart hon är på väg. Frågan är i vilken riktning hon kommer fortsätta ? Nu är kontrasterna för stora för att liveupplevelsen ska bli fulltaglig. Dock märks det tydligt att publiken föredrar pianoplonkandet framför Karen O imitationer. För det är när hon plockar fram Foundations som hon har hela Debaser i sin hand. Tyvärr släpper hon greppet alltför ofta.

Helhetsupplevelsen blir  lite utav en berg- och dalbana. Svanhoppen varvas med riktiga djupdyk. Hur mycket hon än försöker, är det först och främst i de gamla låtarna som hon når fram till publiken. Mouthwash och avslutande Merry Happy, är stunder då hon är smått fantastisk.

Text och foto: Magnus Olsson