Sveriges mest underskattade band är tillbaka.

Division Of Laura Lee, Strand, WWDIS

Betyg: 8/10

Jag minns varken när, var eller hur jag kom i kontakt med Division Of Laura Lee. Det är egentligen inte av betydelse, detta enda som är av betydelse är att vi nåddes av beskedet att man äntligen är tillbaka. Gårdagens spelning på Strand och den eminenta klubben WWDIS bör summeras med ett enda stort glädjeskrik.

Trots att de nästan legat i gömma några år, sitter riffen och tongångarna som om jag var 16 igen. Bandet som vinner fans såväl inom punk som rockscenen, känns oerhört välkommet. Det är få svenska band som lever upp till samma rockreferenser som Division Of Laura Lee, eller som kan servera en punkkänga med samma stil.  Så det är inte en dag försent.

Istället för att enbart damma av gamla meriter, lägger man delvis fokus på nytt material under höstens enda gig. Det blir som en exklusiv förhandslyssning, på ett mycket intimt vis, för den publik som befinner sig på Strand.

Vanligtvis är jag något utav en motståndare när det kommer till purfärska melodier som framförs för första gången i livesammanhang, men en kväll som denna skiter jag i vilket. Allt med Division Of Laura Lee känns både välkommet och efterlängtat.

Och mellan varven bränner man av de där guldkornen som de en gång uppmärksammades för. LAX är än bättre än på skiva, och vilken artist som helst skulle ha offrat en hand för att ha ett sådant ess i rockärmen. Med höstens enda gig så sparar man inte på krutet utan fläskar på rejält redan från början, och LAX sitter som ett slagskott i krysset, och då har bara 20 minuter passerat. Egentligen är matchen redan avgjord. Men så upprepar man samma tempohöjning när Dirty Love träffar oss rätt i nyllet med texten ”I hate to watch you blocking all the exits”.

Division Of Laura Lee är ett av Sveriges bästa rockband, men framförallt är man Sveriges mest underskattade band.