The Decemberists
What a Terrible World, What a Beautiful World

Det har gått fyra år sedan vi fick höra nytt från The Decemberists, om man bortser från bandets bidrag till soundtracket till The Hunger Games (och det gör man ju). På sjunde studioalbumet What a Terrible World, What a Beautiful World återkommer det lite mer kommersiella grepp som debuterade på senaste fullängdsalbumet The King Is Dead, släppt år 2011, och levde vidare på spin-off EP:n Long Live the King från samma år. Dessa två plattor riktade sig, enligt frontmannen och låtskrivaren Colin Meloy, medvetet bort från den för The Decemberists högaktade brittiska folken. Man ville i stället fokusera på och inspireras av amerikanska traditioner och amerikansk musik, en approach som man alltså har valt att hålla fast vid. 

What a Terrible World, What a Beautiful World uppfattas således som rockigare och mer lättsmält än de tidiga The Decemberists-albumen. Mer än en gång frammanas mentala bilder av konfettiregn, inte minst i avslutande spåret Beginning Song, och stråk- och blåspartierna i t.ex. Cavalry Captain bäddar för ett betydligt popigare sound. Men underliggande finns nästan alltid americana- och folktendenserna: Make You Better och Carolina Low är båda väldigt bra låtar som för tankarna till Billy Bragg och modfällda cowboys.

Meloy har rent textmässigt gått från objektivt berättande till att i högre grad återge personliga upplevelser och iakttagelser. I första spåret, The Singer Addresses His Audience, talar han direkt till fansen. Även i Anti-Summersong utövas metamusicerande, med referenser till tidigare The Decemberists-låtar och artisteriet i sig. Detta, jämte de personliga inslagen i exempelvis Lake Song, ligger långt ifrån tidigare texter och dessas historiska och litterära rötter – något som Meloy i en intervju med The Guardian säger beror på att han, under bandets fyra år långa uppehåll, författade barnböcker. Låtskrivandet blev då en tillflyktsort från, och inte ett forum för, skildringen av andra människors liv. Lyckligtvis är What a Terrible World, What a Beautiful World rent musikaliskt tillräckligt mycket The Decemberists att skiftningen i textkaraktär inte är betydligt identitetshämmande. 

Om något specifikt ska pekas ut som negativt är det antalet spår: fjorton är i högsta grad. Det är förståeligt att man efter fyra år har mycket – i huvudsak bra – material att komma med, men albumet som helhet hade gynnats av en lätt trimning, särskilt eftersom en del låtar är snarlika. Detta till trots måste What a Terrible World, What a Beautiful World anses vara en lyckad platta, även om den inte är en fullträff. The Decemberists åldras, utvecklas och växer, både musikaliskt och kommersiellt. ”We know you threw your arms around us in the hope we wouldn’t change / But we had to change some”, sjunger Meloy. Och faktum är att The Decemberists har förändrats precis lagom. 

Skivbolag: Rough Trade