Garagerockbandet The Growlers bildades 2006 och har nu nått fram till sitt tredje album i karriären; Hung at Heart. Bandet har vuxit med åren och på Hung at Heart bjuder man på ett något bredare garagerocksound än tidigare men bandets karakteristiska mix av garagerock, psykedeliskt, folk, country och typiskt kaliforniska influenser är dock intakt.
På Hung at Heart möter vi ett mer fokuserat och professionellt Growlers, dock till priset att en del av den lekfullhet och frihet som deras tidigare material erbjöd tonats ner. Bandet har fortfarande sin känsla för melodi och variation intakt, och det är knappast så att skivan känns likformig eller ens i närheten av tråkig. Dessutom har sångaren Brooks Nielsen en av de absolut bästa rösterna i genren, oavsett om det handlar om mer poppigt, country eller ren garagerock.
Redan på första spåret, och tillika singeln, Someday sätter man ribban för skivan och trots att bandet arbetar sig igenom en mängd olika versioner av sitt sound håller skivan rakt igenom. Naked Kids är en fin låt om kärlek – vilket man inte märker förrän man lyssnar närmare på den – och One Million Lovers hamnar någonstans mellan sextiotalspop och lunkande gotisk country. Bäst är det dock när melodierna lyfts fram som på den lite lugnare No Need for Eyes.
Trots att Hung at Heart innehåller hela femton spår är det för en gångs inte ett minus då The Growlers genom hela skivan håller fokus. De flesta låtarna når heller inte över fyra minuter, och hela skivan klockar in på klart överkomliga 49 minuter. The Growlers fortsätter att imponera med en väldigt hög lägstanivå, och bandets ovilja att begränsa sig till endast ett sound gör dem till ett av de intressantaste banden i sin genre och Hung at Heart till en skiva som växer för varje lyssning.