The Juan Maclean – Everybody Get Close

The Juan Maclean, Everybody Get Close

Betyg: 7/10

Det är svårt att få något riktigt grepp om Everbody Get Close. Vi startar i sann LCD Soundsystem-aura, rör oss sedan mot house-världen, tar ett stopp hos våra dubstep-kusiner och landar sedan i något mellanting. Det spretar åt alla möjliga håll. Skepnader revideras och förpassas. Det gör mig obekväm.

Dock finns det alltid ett MEN i en inledning. Så även här. Trots saknaden av en egen identitet kan jag inte låta bli att gilla kontrasterna. Det finns många skivor som trots sin briljans också innefattar en viss mättnad. Trots den övertygande kvaliteten tar intresset slut, om än bara för en stund. Men det är ändå en viktig poäng. För i The Juan Macleans femte studioalbum existerar inte detta. Det är kanske inte något revolutionerande i sig, men det är ändå någonting som gör att de sista låtarna blir mer än en transportsträcka, vilket i sin tur glädjer mig.

Det samlade intrycket är ändå att människans sinne ändå är för outvecklat för att ta in alla dessa influenser på samma gång, men det finns ändå ett skimmer av intresse över hela idén. För hade vi dunkat vidare från Find The Way hade förmodligen mitt tålamod berövat mig en förträfflig avslutning i avslutningsspåret med samma namn som albumet, Everybody Get Close.