The Pains of Being Pure at Heart har inte glömt sin ungdom
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Min vän Andreas bodde i Brooklyn under december månad 2007. Han bodde närmare bestämt tillfälligt med ett par av medlemmarna i The Pains of Being Pure at Heart – trummisen Kurt och sångaren Kip som av okänd anledning delade lägenhet med en finansman som förmodligen hade rykt i en ”vem ska bort”-fråga – vaknade dagligen av att de idogt repade i sovrummet, gick på fest med dem och såg Crystal Stilts spela i något jävla kök och hamnade liksom uppe på toppen av vågen av New York-kvartettens slit och kämpande. Bandet, som enligt dem själva repade i Beastie Boys gamla lokal i Brooklyn, hade samma år släppt sin självbetitlade premiär-EP men få trodde att det skulle leda till något större. Så kom förlösningen. Året därpå spelade The Pains of Being Pure at Heart plötsligt i städer över hela världen och hoppar vi ytterligare i tiden släppte de sitt genomslagsalbum till debut 2009.

Nu är de tillbaka i det Göteborg de en gång besökte i sin karriärs gryning. Den gången skrev bandet demolåten Gothenburg Handshake efter en incident där Kip Bermans skrev blev attackerat: ”You shook much more than my hand – Gothenburg Handshake.” Fyra år senare är det mesta sig likt. The Pains of Being Pure at Heart ser fortfarande vitala och hungriga ut, deras distade indiepop är alltjämt catchig och naiv, och det göteborgska handslaget har ännu inte försvunnit från fansens radar.

Längst fram på ett kanske halvfullt Sticky Fingers står ett par av medlemmarna i Göteborgs senaste shoegaze-export Westkust och ropar efter låten och gesten. En precist inramad ögonblicksbild där ett uppvuxet band står och spelar framför de ungdomar som kanske, kanske inte kommer ta över på allvar så småningom. Precis som The Pains of Being Pure at Heart säkert gjorde om vi går några år tillbaka, pre-debuten.

Så, mycket är sig likt men kvartetten har mognat. Med låtintron som kalkylerar varandra för att snart nå de trumfmässiga refrängerna och genast dra åt olika stigar genomför The Pains of Being Pure at Heart en spelning som definitivt slår deras Hultsfredsvisit från förra året på fingrarna. Melodiska gulligheter destilleras ned till något energiskt, rörigt och rått. De koncentrerar sig på debutens lördagar och fylla och bjuder till slut på handskakslåten i ett av sina extranummer.

Ingenting som kommer förflytta berg men en extremt stabil spelning från ett band som växt men motsägelsefullt nog ändå stannat kvar. När de går av stannar en av Westkusts euforiska medlemmar Peggy Wang och ger henne deras debut-EP med en tillhörande tygkasse.

Musikens kretslopp eller hur var det. Jag tror att de kommer lyssna. Efteråt twittrar Kip:

”Three young tried their best to Gothenburg handshake me in the front row tonight (kip) #awesome #lovesweden”

The Pains of Being Pure at Heart har inte på långa vägar glömt sin ungdom.

Foto: Erik Kirtley