Thurston Moore skapar återigen noiserock
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Thurston Moore

Way Out West

Betyg: 7/10

Thurston Moore har det senaste året antagligen gått igenom mer turbulens än han har gjort på 20 år. Skilsmässa med Kim Gordon, lägga Sonic Youth på hyllan, släppa ett akustiskt soloalbum producerat av Beck, starta det nya bandet Chelsea Light Moving och gå med i ett black metal-band. Nämnde jag att han ska släppa ett album tillsammans med Kim Gordon och legenden Yoko Ono senare i år?

När noiserockguden Thurston når Way Out West gör han det med sitt nya band Chelsea Light Moving, som senare i år ska släppa sitt debutalbum. Det är en stor kontrast mot det Beck-producerade Demolished Thoughts, som var en skiva fylld av sorg och kval. Thurston har med sitt nya band återgått till standardformulan för Sonic Youth – noiserocklåtar med stundtals långa noisepartier. Det första av dessa noisepartier kommer redan under första låten och ribban sätts direkt högt – Thurston är i sitt esse när han låter effektpedalerna forma ljudvågorna som skapas av hans ursinniga gitarrspelande. Låtarna som följer är varken pest eller för den delen ögonbrynshöjande. Min kompis beskrev låtarna med de inte allt för smickrande orden ”det låter som Sonic Youth fast snäppet sämre”. Jag skulle dock vilja påstå att det är för tidigt att döma ut dessa låtar innan albumutgivningen.

Spelningens höjdpunkt nås när Thurston räcker ut gittaren till publiken som slår som vildar på strängarna framför sig. Ett slags kollektivt noiseskapande. När Thurston och sitt band går av scenen tycks applåderna aldrig ta slut. Det går närmare fem minuter av applåder tills de entrar scenen igen och långa tacktal av Thurston följer. De kör tre extralåtar som sammanlagt säkerligen är upp mot 20 minuter i längd, till stor del på grund av ytterliggare ett avslutande ”noise jam” som låter som apokalyptisk gitarrdrone. Publiken är knäpptyst och hänförd av det som sker framför dem.

Den som hade hoppats på Sonic Youth-klassiker eller låtar från Demolished Thoughts fick antagligen gå därifrån besvikna. Kanske vill Thurston gå vidare i livet och satsa fullt ut på sitt nya band. Det är okej, men det gör antagligen spelningen sämre eftersom publiken till stor del får höra dessa nya låtar för första gången. Men Thurston visar återigen att han vet hur man skapar oljud. Frågan är om det räcker för att komma upp i forna tiders höjder.

Foto: Magnus Olsson