Träffsäkert och felfritt, Chords
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Chords

Fasching, Stockholm

Betyg: 8/10

En dryg kilometer bort spelar en legend i form Tech N9ne på ett svettigt Göta Källare, men det är till Fasching jag beger mig ikväll för att få skåda en av hip hop-Sveriges allra största. Inte bara jag, visar det sig. Det är slutsålt och lokalen puttrar i väntan på Chords. Det är nämligen lätt att glömma hur länge han varit igång, men ofta hamnar lite i skymundan. Det är snart tio år sedan han släppte sin debutplatta, och för några veckor sedan kom skiva nummer tre ut.

Dryga timmen efter utsatt tid äntrar han den lilla scenen, med kompbandet Spiderdogs som setts turnera med Promoe och på senare år med Mofeta & Jerre. Jerre figurerar som sig bör på gitarr även i afton. Det är alltså ingenting som behöver samplas, och med ett så stort och kompetent liveband bjuds vi på ett fylligt och träffsäkert sound. Bland åhörarna kändisspottar jag bland annat tidigare nämnda Mofeta men även en tanig Daniel Adams-Ray. Setlisten är givetvis centrerad kring senaste alstret, men vi bjuds på klassiker som Nighttime Come och The Luckiest Man Alive. Den senare ges fantastisk respons, och när Jason Diakité gästar på Insomnia finner jublet inga gränser. Han försvinner sedan från scenen lika snabbt som han uppenbarade sig, ikväll är det en annan huvudman. Och vilken sådan.

Flytet är klanderfritt, texterna mitt i prick och scenspråket visar tydligt att detta är en rutinerad herre vi har att göra med. Möjligen ser han lite bortkommen ut under ett av Jerres fantastiska solon, då han lite försynt viftar med en trumpinne. Förutom den petitessen finns det egentligen ingenting alls att klaga på. Trots att ljuset på en sådan liten scen är begränsat gör man det bästa av situationen och dämpar belysningen under ett av breaken på Internet Friends vilket ger en förvånansvärt stor effekt.

Mot slutet återvänder Timbuktu igen under en spännande version av Superscis On The Grind, där halva låten framförs på originalets engelska, och delar på svenska som På Din Grinn i Organismens tolkning. Oavsett språk så är det hela imponerande tight.