Tribes
Baby

18 januari, 2012
Recension av Jesper Lindvall

Tribes – Baby
Betyg:
8/10
Bästa spår:
Corner Of An English Field

Soundet är garage-aktigt. Många av låtarna handlar om flickor, förälskelse och om att vara ung. På pappret ser det inte lovande ut, men jag kan säga till er att Tribes har slagit mig med häpnad och tagit mig med storm.

Det är ett komplicerat uppdrag att försöka slå igenom som gitarrband nu för tiden, när många andra band inkluderar elektroniska instrument. Med sitt debutalbum Baby visar Tribes att de stolt tänker gå in i led bakom förra årets älsklingar, The Vaccines. Den Londonbaserade kvartetten har haft en EP på Spotify under en lång tid och förväntningarna har varit höga på den efterlängtade debuten.

Rytmerna är långsamma, ackorden är enkla och trumkompen simpla. Verserna är uppbyggda så att man kan ana nästa ackord som komma skall i näst intill varje låt och man känner hur refrängerna byggs upp för att sedan bryta ut starkt. Refränger vars melodier och texter lätt fastnar på hjärnan. Bandet har lyckats få nästan varje spår på albumet att träffa rätt. Musiken påminner starkt om Pixies och för att inte tala om det amerikanska bandet Cage The Elephant. Enkelheten i Camdenkollektivets låtar får mig direkt att tänka på The Libertines smålata, tillbakalutade stil. En annan parallell som är lätt att dra är att basslingan i Himalaya påminner starkt om den under den lugna delen av Arctic Monkeys Secret Door.

Influenserna är som ni hör många, kopplingarna är lätta att dra men det är enligt mig inget störningsmoment i det här fallet, tvärtom. Det här är ett starkt öppnande av Tribes, men det kommer nog krävas en större strävan efter ett alldeles eget ljud i framtiden för att kunna växa större. Nu är det nutiden som gäller och det här är riktigt solitt material som kommer att sätta sina spår i många tidningar och musiksjälar under 2012. Punkt slut.