Unknown Mortal Orchestra pratar om flytten till Hawaii, trumsolon och Ungdomsmottagningen

”Jag vill inte ta med mig en grupp musiker på turné och säga att de ska spela en låt precis på ett visst sätt varje kväll, det blir som McDonalds, jag ser ingen mening med det.”

Unknown Mortal Orchestra släppte för ett par månader senare sitt tredje studioalbum, sönderhyllade Multi-Love. Bandet, som började som exil-Nya Zeeländaren Ruban Nielsons källarprojekt, är fortfarande ett källarprojekt men utvidgas i livesammanhang till ett helt band. Det finns egentligen ingen annan idag verksam musiker som låter som Nielson, hans små mästerverk till låtar känns lika trasiga som hela och innehåller ljud från ett parallellt universum. Bara dagar innan albumet släpptes träffade vi en jetlaggad Ruban Nielson på Södra Teatern i Stockholm för en liten pratstund.

Först och främst, jag älskar det nya albumet! Många låtar känns funkiga utan att riktigt kännas som dansmusik vilket är rätt svårt att åstadkomma.

Tack! Jag är egentligen inte någon som lyssnar på dansmusik.

Så du lyssnar inte på det alls?

Jag lyssnar på en del, men mer de grejor som är gjorda för att lyssna på hemma och inte för att spelas på en nattklubb. Jag älskar space disco och jag lyssnar massor på Lindstrøm, men jag är inte den som går på klubb för musiken.

Oavsett om det svänger eller inte så har jag har alltid sett din musik som väldigt personlig, skriver du alltid ur ett eget perspektiv?

Jag planerar inte att göra det men i slutändan brukar det bli personligt i alla fall. Ibland kan jag inse typ sex månader senare att det jag skrev faktiskt handlar om mig, och inte bara är något surrealistiskt som jag trodde när jag skrev det.

Du bor i Portland nu men kommer ursprungligen från Nya Zeeland, hur skiljer sig Portland från Nya Zeeland?

Det är rätt svårt att vara del av en subkultur på Nya Zeeland, du måste liksom slåss för din rätt att vara annorlunda. Det finns en del hat mot folk som vara en del av subkulturer såsom punk-kulturen eller hippie-kulturen. Till och med om du vill vara en hipster så finns det folk som ser ner på dig! Man måste hela tiden försvara sitt val att vara annorlunda, och det blir rätt jobbigt i längden. I Portland är det ju helt tvärtom – där är alla annorlunda. Så jag känner mig betydligt mer normal i Portland efter som att alla andra också vill vara annorlunda.

Tror du att din musik hade låtit likadant om du hade stannat på Nya Zeeland?

Jag tror inte det. Nya Zeeland får mig alltid att känna mig spänd, så varje gång jag är där kommer den punkiga och hårdare sidan av min musik fram. I Portland känner jag mig lugnare och mer hemma vilket reflekteras i min musik.

Musik från Nya Zeeland får sällan någon uppmärksamhet i Sverige, men en duo som är eller var närmare bestämt väldigt populär är Flight of the Conchords. Gillar du dem?

Ja! De höll på rätt långt innan de fick TV-showen och mycket av deras grejor spelades på collageradio när jag gick på collage.

Får du Flight of the Conchords-relaterade kommentarer ibland eftersom att du, precis som de i serien, är en Nya Zeeländare som gör musik i USA?

När jag först flyttade till Portland var Flight of the Conchords väldigt viktiga eftersom att mycket av det som hände mig kunde jag relatera till dem. Hela grejen med att folk missförstår dig på grund av din accent och det faktum att Nya Zeeland är väldigt lågmält samtidigt som amerikaner är väldigt högljudda var ju saker som de drev med. Så, ja, det var viktigt för mig att kunna kolla på serien och känna att jag inte var ensam i delar av min frustration.

Jag läste att du planerade att flytta till Hawaii snart eftersom att din mamma bor där, hur tror du att soliga Hawaii kommer att påverka din musik?

Jag tycker att det finns två sidor av Hawaii: dels en solig, paradis-liknande sida men även en mörkare sida. Jag vill åka dit för att se ifall något händer med mitt skapande, hur jag som konstnär påverkas av att bo där. Det är roligt för min pappa vet typ allt om Hawaii och han sa att jag kommer att bli galen där för att det är så isolerat. Det tycker jag är spännande också, att vara i paradiset utan att tycka om det.

Senast du spelade i Sverige var på Way Out West 2013. Det var en helvild spelning där gitarrsolon och trumsolon avlöste varandra. Hur kommer spelningarna på den kommande turnén vara nu när du har nya låtar att spela?

Jag tror att våra spelningar kommer att vara lite mer koncisa än tidigare, men jag har fortfarande samma filosofi kring liveframträdanden som innan. Om det börjar hända något spännande på scen så vill jag utveckla det, ingen spelning ska vara den andra lik. Så spelningarna kommer kunna vara lika vilda så länge jag och de andra i bandet känner att det blir den typen av magi på scen. Vi är verkligen inte ett jam-band som typ Grateful Dead, men jag gillar idén om unika liveshower och improvisation.

Så du skulle bli uttråkad om ni spelade samma setlist varje kväll?

Jag känner mig inte likadant varje kväll, så det vore konstigt att bjuda på exakt samma spelning om och om igen. Om jag har en dålig dag så spelar jag ett mörkare set och om jag har en bra dag så spelar jag ett gladare set. Att kunna uttrycka precis vad man känner just den dagen är en stor del i det som gör att bandet orkar fortsätta. Annars hade vi aldrig kunnat turnera så mycket som vi gör. Jag vill inte ta med mig en grupp musiker på turné och säga att de ska spela en låt precis på ett visst sätt varje kväll, det blir som McDonalds, jag ser ingen mening med det.

Trumsolon är ju kul och rätt ovanliga nuförtiden.

Ja, jag älskar trumsolon! Vi har typ bara med trumsolot eftersom att jag gillar det, inte för att Riley vill visa upp sig. Om alla band hade haft med trumsolon så tror jag inte att jag hade varit lika mån om att ha med det, men eftersom att ingen gör det nuförtiden är det spännande att ha med. Det måste vara ett nytt solo varje kväll också. Det är viktigt!

Och slutligen – Förkortningen av Unknown Mortal Orchestra är UMO. I Sverige är UMO (Ungdomsmottagningen) en plats dit ungdomar kan komma och testa sig för könssjukdomar och annat. Vad tycker du om det?

På riktigt? Det är ju hur kul som helst! Ja, alltså, vi borde väl börja erbjuda samma tjänster på våra spelningar i så fall. Det är bra att veta om, jag måste försöka komma ihåg det! Hur tycker du vi ska hantera det?

Haha, jag vet inte. Det är ju en bra grej att vara associerad med.

Ja verkligen! I Japan tror jag UMO betyder ”cool” eller något sånt. UMO betyder bara bra saker!

Unknown Mortal Orchestra återvänder till Sverige för två spelningar i september. Den 10 september intas Debaser Strand i Stockholm och dagen efter Pustervik i Göteborg.