Live

Urban Cone glänser när de lyckas övertyga
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Publicerad: 6 maj 2012 av Jon Egerlid

Urban Cone

Popadelica, Huskvarna Folkets Park

Betyg: 7/10

När Freak inleder Urban Cones spelning efter ett elektroniskt intro rör sig fyra svartklädda killar fram till scenkanten, medan trumslagaren är hopplöst gömd längst bak på scenen. Möjligtvis bara en praktisk detalj, men det bidrar till känslan att Urban Cone inte helt och hållet är en sammansvetsad enhet. Det som bär upp Urban Cone är pianisten och den ena av sångarna, som också spelar synth och skapar atmosfäriska ljud. We Should Have Gone To France och Kings & Queens fungerar överraskande bra utanför studion, liksom resten av materialet.

Ett minus är dock att i de många post-rock-liknande sluten är accenterna i stort sett identiska. Basisten slår an varje ton precis samtidigt som cymbalen kraschar, varje gång, vilket resulterar i att det slut som gör Urban Photograph till en så välkomponerad popsång utarmas något. Oavsett är det fortfarande bandets förstasingel som är det bästa livenumret, vilket publiken också verkar hålla med om, av dansen och allsången att döma.

De spröda rösterna är på gränsen till att bli svaga, men det håller. Det stora problemet är istället setlisten. Alldeles för många låtar hamnar i träsket mellan sentimentalitet och energi, och blir därför ljumma. De utstickande spåren från bandets första EP, Ghost Song och Dialogue, utelämnas tyvärr till förmån för dessa, vilket tär på bandets bredd. Den avslutande  balladen som slutar i ett enormt crescendo är undantaget från regeln. Där vågar Urban Cone ta ut svängarna. De är förkrossande ledsamma i början och oerhört energiska i slutet, och blir därför också övertygande. När de blir det, förenas Urban Cone till en enhet. Då kan inget stoppa dem.

Foto: Magnus Olsson