Wolfmother spexar
Warning: Undefined array key 1 in /customers/b/3/5/festivalrykten.se/httpd.www/wp-content/themes/svk-festivalrykten/single.php on line 65

Wolfmother

Peace & Love

Betyg: 6/10

Andrew Stockdale byter bandmedlemmar ungefär lika ofta som Damon Albarn hotar lägga ned sina musikprojekt. På gott och ont, kan man tycka. Men det är ändå ett relativt inspirerat Wolfmother som ställer sig framför storpubliken på Eldoradoscenen. Många gånger större än den My Morning Jacket fick spela inför några timmar senare, vilket kan tyckas vara lite sorgligt.

De klyschiga rockposerna löser av varandra och stundtals är det faktiskt lite jobbigt att titta på. Stockdale passar på att steppa upp graden av töntighet lite extra när han dedikerar Woman till alla de vackra kvinnorna som befinner sig i publiken.

Musiken låter dock stundtals fantastisk och sådan här musik tillåts ju ändå att vara lite töntig, på något sätt. Men när de jammar på den gamla The Doors-klassikern Riders on the Storm är det ändå svårt att värja sig. Där och då är det hur bra som helst.

Spelningen lider mest av att den är alldeles för lång, efter ungefär 45 minuter börjar alla låtar glida ihop och allting låter ungefär likadant. Mitt minne av Wolfmother från Peace & Love kommer inte handla om musiken. Utan snarare om när jag såg Andrew Stockdale få totalt kåtslag när han dansade med någon brud på VIP-området efter spelningen. Tungan långt ned i halsen.

Foto: Magnus Olsson